079_Rosa Chelli

Transcription

079_Rosa Chelli
Rosa CHELLI
Itran,
leḥzen,
tirga,
asirem…
Iḥulfan akked waktayen
Asqamu Unnig n Timmuzɣa
2011
Ad hduɣ adlis-agi
i ṛṛuḥ n baba, at yerḥem Ṛebbi,
i yemma daɣen umi ttmeniɣ teɣzi n leɛmer,
mebla ma ttuɣ Abdel akked Nabila Saɛdi.
Ansi i d-kkiɣ, ansi i d-usiɣ
Zik-nni tirugza tesɛa azal d ameqran mačči d amecṭuḥ, argaz
yesɛa lhiba, tameṭṭut tesɛa sser mebla ma ttuɣ abernus-nni n
leqbayel, winna s wayes ttgallan meṛṛa yergazen.
Taqbaylit mi ara tger abernus, tettnawal seksu deg uxxam-is,
ad d-tawi tiwiziwin ara tt-iɛiwnen ad textir lexyar di tlawin, tid
yessnen azeṭṭa akken iwulem.
Cfiɣ yemma mi ara tger abernus, nekkni d imecṭaḥ ad d-nezzi,
ad nettwali, amzun akken d tameɣra i nga deg uxxam-nneɣ.
Yemma akked tilawin-nni ad ssefruyent, ad sbuɣurent, sɛant
yiwen ṣṣut i d-yettarra udrar.
Ay ḥemleɣ tibuɣarin n yemma, aksum-iw yettciriw, allen-iw
ttaččarent-d d immeṭṭi acku d yiwen ṣṣut ḥninen mačči d kra.
Nesɛa tazeqqa tmeqqer nezzeh, dinna i neggan meṛṛa.
Abernus-nni dinna i d-teggar yemma, ḥemleɣ ad qqimeɣ daxel
ad skecmaɣ iḍudan-iw daxel lexyuḍ-nni n uzeṭṭa, seɣraseɣ aṭas
n lexyuḍ, imir yemma ad iyi-tewwet.Ḥemleɣ daɣen ad ṭṭseɣ
daxel mačči d kra maɛna yemma tettagi, teqqar-aɣ-d : win
yegganen daxel uzeṭṭa, ad d-yas ɣur-s buberrak, ad d-yeẓẓel
afus-is aɣezzfan ad t-yawi yid-s. Ar tura xas akka meqqreɣ
ttagadeɣ buberrak, ttamneɣ ayen akk i d-teqqar yemma.
-7-
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
Abernus i txeddem yemma i baba yecbeḥ nezzeh, ayetma akk
txeddem-asen yiwen yiwen, ass-en mi ara zewǧen ad telsen.
Di tezeqqa-nneɣ nesɛa lkanun, baba ad yeqqim ɣef tqejmurt, ad
yesmendeg times, ad yesseḥmuy, nekkni ad as-d-nezzi akk, ad
aɣ-d-yeḥku timucuha, mi yeɛya ad yessusem imir yemma ad dtebdu tibuɣarin, deg-sent ad tcekkir baba, ayetma, akked
udrum-nneɣ, imawlan-iw imezwura, nekkini ttasmeɣ imi
yemma d arrac kan i ɣef wayef tesbuɣur. Mi s-nniɣ : a yemma
sbuɣer fell-I, ad yi-d-tini : nekkni nesbuɣur kan ɣef warac, dɣa
din ad ttruɣ.
Yemma tḥemel ad aɣ-d-teḥku aṭas ɣef jeddi, baba-s n baba.
Teqqar-d yella d yiwen umcum iweɛren aṭas, tenna-k yesɛa
yiwet lhiba acku d agellid n tmurt. Cbaḥa-s tettfeǧǧiǧ si lebɛid,
ad yels abernus ixaḍen s leḥrir, tamegḥelt tɛelleq ɣef idis-is, ad
yerkeb ɣef userdun, ad yezzi i tmura ibeɛden, ma yeffeɣ ɣer
ṣṣyada yettawi-d ṣṣyada n wazal n ɛecra iseyyaden.
Yemma tenna jeddi yeḥrec, yerna yewɛer, ttugaden-t meṛṛa.
Ayen yebɣa ad t-yesɛu, anda yebɣa ad yaweḍ, Sḥassfeɣ aṭas
imi ur tessineɣ ara, ttruɣ aṭas mi iyi-d-tenna nɣan-t yiɛdawen i
ikerhen tilelli, nɣan-t wid yebɣan ad mḥun tilelli di tmurt-iw.
Xas akken, ur fhimeɣ ara d acu-tt tilelli-agi, ḥṣiɣ wigi yenɣan
jeddi ɣef liǧal n tlelli, ḥṣiɣ belli d iɛdawen n tudert.
Ḥṣiɣ yiwen wass ad imɣureɣ, ad ḥṣuɣ ayen akk id teqqar
yemma.
Ass amenzu mi kecmeɣ ɣer uɣerbaz cfiɣ-as mliḥ, yewwi-yi
dadda, nekk ḥareɣ ad waliɣ amek iga uɣerbaz-agi, di leɛmer i twalaɣ acku nettɛici kan di taddart, yerna mecṭuḥaɣ iwakken ad
ffɣeɣ weḥd-i. Mi newweḍ ɣer din-a aṭas n warrac akked
teḥdayin, wa yettru, wa yettaḍṣa, ma d nekk ttwaliɣ kan
susmeɣ.
-8-
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
Dadda yenna-yi : ur ttru-ara, qqim kan deg umkan-im, semḥes i
tcixtin-im acu ara m-d-inint.
Akka i bdiɣ ttruḥuɣ ɣer uɣerbaz, ḥefḍeɣ taɛrabt, qqareɣ tiṣurtin
n leqran, ḥemleɣ ad ruḥeɣ ad ɣreɣ yerna din ur ilaq ara ad
nhedder s teqbaylit.
Nhedder kan s taɛrabt, ih ! akka iɣ d-qqaren : d taɛrabt i d
tameslayt n tmurt-iw. Nekkini ihi imi heddreɣ taqbaylit ansa i
d-kkiɣ, ansa i d-usiɣ, ayɣer ur heddreɣ ara taqbaylit di llakul ?
Aṭas n lecɣal, ggumaɣ ad fehmeɣ, ẓriɣ kan Lezzayer d tamurt
taɛrabt, nhedder taɛrabt, nettaru taɛrabt, nettxemmim s taɛrabt,
uɣaleɣ ura d targit ttarguɣ s taɛrabt.
Deg ubrid mi ara ruḥeɣ si llakul s axxam, selleɣ i warrac
qqaren "imaziɣen, imaziɣen", ẓriɣ win iheddren taqbaylit d
amaziɣ, maɛna leqbayel akk ttuggaden ad iẓẓifen, ad d-inin
nekkni d Imaziɣen.
Ciṭ, ciṭ, fehmeɣ anwi i d Imaziɣen, anwi i d Aɛraben, uɣaleɣ
ttzuxxuɣ s yiman-iw imi d tamaziɣt i lliɣ, acku d nekkni i d
ineṣliyen n tmurt.
Ḥekkun-iyi-d ɣef Masinisa, ɣef Dihia, ɣef Kusayla d waṭas
nniḍen, uɣaleɣ ssneɣ anwa id lejdud-iw n tidet.
Tura ẓriɣ ayɣer nɣan jeddi, nɣant acku d lɛebd ilelli, d yiwen ur
neqbil lqid.
Tura ẓriɣ anwa i d jeddi ɣef wayef i yi-d-tḥekku yemma, jeddi
d Yugurten, winn-a akken yellan d argaz ilelli, yellan d tafat n
laṣel-nneɣ.
Senseɣ taftilt, qqneɣ allen-iw, ṭṭseɣ, iḍes ur d-yerzi fell-i,
amzun yella wacu ttuɣ. Ḍeggreɣ taduli kkreɣ, d acu ttuɣ ? D
-9-
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
acu bɣiɣ ? ur ẓriɣ ! Tqelqeɣ la ttḥewiseɣ ur ẓriɣ d acu
ttḥewwiseɣ.
S ddaw usu, s deffir tewwurt, ur yelli d acu i ufiɣ.
Ffɣeɣ ḍalleɣ ɣer texxamin nniḍen meṛṛa ṭṭsen, ḥala nekk, ayen
akka tqelqeɣ ? Ayen akka i yi-iruḥ yiḍes? Ḍalleɣ si tewwurt
walaɣ igenni ifeǧǧeǧ s yitran, Tiziri tesserɣ-d udem-iw s
cbaḥa-s.
La ttwaliɣ amzun d asaru deg-s la ttnezziheɣ, d lewhayem,
tiziri thedder ! Tennayi : ayen akka tḥezneḍ, nek amzun
ggugmeɣ, la tt-ttwaliɣ ! Tiziri tuɣal d tameṭṭut ! Imezran ɣef
lqaɛa ɣlin, taksumt d tacebḥant, llebsa-s d leḥrir la yettfeǧǧiǧ
ɣur-i teẓẓel-d afus-is, tenna-yi : iyya, ddu yid-i. Tenna-yi : iyya
ad twaliḍ ayen yeffer zzman ɣef wallen, ayen skaddben
leɛwam ɣef laṣel-im.
Thedder, nek la tt-ttwaliɣ, fkiɣ-as afus-iw ur ugadeɣ, nufeg ger
igenni d tegnawt, nezzi-d i idurar d yizuɣar, d timura ur ssineɣ
amzun d lǧennet ɣef lqaɛa.
Tenna-yi : ayagi akk n lejdud-im, widak ɣedṛen di lbatel,
lejdud-im d Imaziɣen, irgazen-nni ilelliyen.
Ẓriɣ tura anwi i d lejdud-iw, aya ziɣ ikesben d way kesban
lejdud-iw !
Amzun ukiɣ-d si tnafa, qeɛdeɣ iman-iw, imir ɛuhdeɣ Ṛebbi,
ayen akk deg uɣerbaz s teɛrabt lemdeɣ, ad t-lemdeɣ s tmaziɣt,
ɛuhdeɣ Ṛebbi ad aruɣ, ad ssefruɣ, ad cnuɣ, ad arguɣ s tmaziɣt.
Asmi tella tmurt nneɣ seddaw leḥkem iqarṭaǧiyen, tebḍa akk d
iḥricen. Yekker-d Masinisa ( Masensen ), yeggul ar d-yer
tamurt-is, ad d-ijmaɛ agdud-is.
Ṭṭuqten fell-as yiɛdawen, Qarṭaǧa si tama, Rruman si tama
nniḍen.
- 10 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
Yennuɣ netta d Sifaks, irbeḥ-it Masinisa, akka i ikcem Sirta, d
tin i d tamanaɣt n Numidya, tamurt-nneɣ zik-nni. Akka i dyejmeɛ agdud-is anda yella.
Akken yenna Charles André Julien, yiwen umazray, "Yella
Masinisa d yiwen ugellid ameqran iga agdud-is s yifassen-is
yeqwan, yerra tamurt n Yimaziɣen d tamurt i yeddukklen, d
tamurt tilellit…".
D Masinisa i d-yennan"Tafriqt i Yifriqiyen".
Asmi yemmut, Rruman yuɣal-d ṭṭmeɛ-is iwakken ad tekcem
tamurt-nneɣ.
Xas yemmut Masinisa, agellid-agi i d-yeǧǧan isem-is
yettwansex deg umezruy n ddunit meṛṛa, yeǧǧa-d win itixelfen, wagi d mmi-s n mmi-s Yugurten.
Yewwi-d abrid n jeddi-s, yella di leḥkem netta d warraw n
ɛemmi-s (arraw n Misipsa), wigi ur bɣin ara imi i ten yecrek
leḥkem.
Di sin ttnadin amek ara t-nɣen, ma d Yugurten ugur-is yugar
win-nsen s waṭas, ugur-is d Rruman, ilaq ad ten-yenfu si
Tefriqt.
Asmi ttheggin waraw n ɛemmi-s Himṣal akked Aderbal a tnɣen, netta yetthegi amennuɣ-is akked Rruman. Agdud
iḥemmel-it daymi i ttasmen deg-s warraw n ɛemmi-s. Nana-as :
Iyya ad nebḍu tamurt, Yugurten yugi, yenna muḥal ad tebḍu
tmurt i yesdukkel jeddi.
Tmeqqer taluft, yekker imenɣi ger ugdud, Himṣel, win akken
yekreh ugdud yemmut d asfel n wugur-agi. D ayen yeǧǧan
amennuɣ imeqqer ger Yugurten akked mmi-s n ɛemmi-s
- 11 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
Aderbal, irebeḥ-it Yugurten, imir Adarbal yerwel ɣer Rruman,
imudd afus-is i weɛdaw n jeddi-s.
Tessekcem-d iman-is Rruman akken ad tefru tamsalt ger
watmaten, Yugurten urɛad iwɛa iwakken ad yebdu amennuɣ-is
yid-sen. Dayen i t-yeǧǧan ad yeqbel ad yebḍu tamurt n
Numidya akked mmi-s n ɛemmi-s Aderbal.
Maca Yugurten yewwi-d seg leḥraca n jeddi-s, yewwi lɣerb n
tmurt akked d tlemmast, yewwi akk imukan lɛali n tmurt.
Ma d Aderbal yewwi ccerq n Lezzayer, Yugurten asmi
yessewjed iman-is, yettḥewwis kan amek ara yesdukkel tamurt,
imir yufa-d sebba s wayes yennuɣ netta d mmi-s nɛemmi-s.
Irbeḥ-it Yugurten dɣa din i yesdukkel tamurt, ma d Aderbal
yerwel abrid wis sin ɣer yiṚebbi n Rruman. Akka i yekcem
Yugurten Sirta, agdud-is iqubel-it-id s lferḥ.
Tuɣal-d Rruman daɣen ad tefru tamsalt n Aderbal akked
Yugurten, maca tikelt-a Yugurten yugi acku tura izmer i
yiman-is.
Akka Aderbal yebra i leslaḥ, yenɣa-t Yugurten, netta d wid
meṛṛa i yeddan yid-s deg useggas n 12 uqbel talalit n sidna
Ɛisa.
Asmi twala Rruman belli ur tufi ara abrid ɣer tmurt-nneɣ, imir
tekcem-d s lɛesker, Yugurten s leḥraca-s yuɣ iɛeskriyen-is.
Yettkemmil umennuɣ, Yugurten irebeḥ, iɣelleb Rruman mkul
ṭṭrad, armi tessers leslaḥ-is, ur tezmir i ugellid-agi ama di
leḥraca neɣ di lǧehd.
- 12 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
Abrid i d-tebbi Rruman yexṣer imir tenna siwa lexdiɛa ara
yesseɣlin Yugurten, dɣa din temttafaq akked ugellid n
Muriṭanya Buxus, aḍeggal n Yugurten, yewwi-asen-t-id, rran-t
ɣer lḥebs ur as-fkin la aman wala lqut, 7 wussan imir nɣan-t.
Akka i teffeɣ targit n Rruman, tekcem lɛerc n Yugurten s
lexdeɛ, maca lexdeɛ yekka-d si laman, seg yidammen.
Mačči d amezruy i bɣiɣ ad d-ḥkuɣ acku amezruy nessen-it akk.
Wwiɣ-d kan awal s tewzel ɣef win iḥemlen tamurt-is d win ur
necliɛ ara, yettxemmim kan ɣef uɛebbuḍ-is, lukan atmaten
ttlalen-d ur ttemxallafen, ṭṭfen afus deg ufus muḥal ad yekcem
uɛdaw tamurt.
Ttru a yigenni, wwet a rrɛud, ḥzen a yiṭij, meǧdemt a tilawin,
ɣef tutlayt lejdud mmuten yergazen, ttwaḥebsen di ṭṭlam d
tasmuḍi n leḥbus. Ayen akka yeɛkes zzman, nekk tameslayt-iw
ad tt-lemdeɣ wa ad tt-aruɣ, ad tt-id afen warraw-iw. Ẓriɣ ur yitessineḍ ara acku ɛerqen waraw-im d yiɛdawen-im. Nekk ad
fkeɣ rruḥ-iw d asfel iwakken ad teḥyuḍ, ad tuɣaleḍ d tilellit. Ur
yi-tessineḍ ara ma d nekk ttarguɣ kem yal ass mebla tilisa,
ḥemleɣ-kem aṭas a tamurt-iw, a tin i yi-d-yeǧǧa jeddi.
Ugadeɣ u ttuggadeɣ ad mmteɣ nekk ur walaɣ s wallen-iw taḍṣa
ɣef wudm-im. Ttmenniɣ ad iliɣ wehd-i kan yid-m iwakken ad
am-ḥkuɣ amek tella tudert-iw, wa ad yi-d-teḥkkuḍ amek tella
tinna n yimawlan-iw imezwura. D kem kan i d tinigit ɣef laṣeliw. Ɛerḍ-ed meṛṛa irgazen-nni ilelliyen, widak im i xedmen
ccan, efk-asen tudert xas ula d yiwen wass, ad walin, ad ttrun,
ad nehqen ɣef wid yezzenzen tutlayt taḥrurt, ɣef warraw-nni
nsen yeddan akked yiɛdawen.
Xas ad ḥeznen maca llan yiceṛṛiqen n yiṭij ar asen-d yerren
acmumeḥ akked usirem. Icerriqen-agi d wid yefkan rruḥ nsen d
- 13 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
asfel iwakken ad teḥyu tmaziɣt-nni, xtaren ad mmten wala ad
ddren di ddel. Xtaren ad rrẓen wala ad knun, ih imir xas truḥ
tudert-iw, semḥeɣ deg-s ma ddiɣ d widak akken yemmuten d
ilelliyen.
Ih, bɣiɣ ad mmteɣ s ibeddi, bɣiɣ ad yi-d-mmagren lejdud-iw s
teɣratin. S yixef n yemma ad ddreɣ d tilellit ussan i yi-dyeqqimen ad ten-idireɣ d taḥrurt, ad nadiɣ, ad lemdeɣ tiḥerci
iwakken ad d-rreɣ, xas ula d cituḥ, azal i tmaziɣt-nni. Ad
muddeɣ afus-iw i wid yebɣan amennuɣ ɣef tlelli.
Leḥmala tettas-d seg wul, u dinna i tettmettat, yiwen wass ul-ik
ma yebɣa ad k-yexdeɛ din mḍel-it i lebda. Ulac nnig leḥmala n
wemdan i Ṛebbi neɣ n wemdan i wemdan, ma d nekk leḥmalaw d tin n Lezzayer.
Xas akken leḥmala-s ur tt-ssineɣ, xas akken ul-is yeqeseḥ fell-i,
xas akken ur yi-tefki ayen bɣiɣ, xas akken yemmut usirem-iw
ur walaɣ tafat, ayen yebɣu texdem-iyi nekk d awezɣi ad
semḥeɣ deg-s.
Mačči d leḥnana ur tebɣi ara ad iyi-d-tefk maɛna ur tuksan ara.
Deg-s xelḍen idammen d yimeṭṭawen, yeɛreq mmi-s d uɛdawis. Anwa i ineqen? anwa i ttḥuddun? anwa i tt-iḥemlen? anwa i
tt-ikerhen? meskint Lezzayer.
Yiwen was kkren-d yirgazen, wid yerɣan ɣef nnif, subben-d
akk seg i durar, leṣwat-nsen cerrgen lebḥur, neddhen ɣef tlelli.
Bɣan ad ḥebsen lbaṭel, bɣan ad heḍren s tmaziɣt mebla akukru,
mebla leḥya. Ih mebla leḥya acku si lxuf n leḥbus, si lxuf n
lmut neheder s leḥya. Maɛna ṣṣber yesɛa tilisa, akken yebɣu
lbaṭel yesɛa acciwen yiwen was ad d-yenṭeq lḥeq, ad yerreɛreɛ,
ad yemḥu, ad yeqleɛ iẓuran n lbaṭel.
- 14 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
Akka i d-yerra udrar ṣṣut i wid yebɣan amennuɣ ɣef tlelli, d
imeqranen neɣ d imecṭaḥ, ṣubben akk, idammen la ttfuṛun,
leɛqel yenhewwal, rẓen leqyud mebla lxuf, bɣan imenɣi ɣef
tlelli.
Widak yebɣan ad ɣ-mḥun teṭṭef-iten lxelɛa : aya ziɣ mazal
irgazen di Lezzayer ! Aya ziɣ mazal wid ur nemmut ! Neǧɛel
nekfa-ten ! Ansi i d-kkan wigi ?! Yerna mačči d kra !
Yenṭeq umeqqran deg-sen : zlut, nnɣet, ḥebset, yiwen urgaz ur
tuḥwaǧeɣ ad d-yenṭeq.
Ffɣen-d yiḍan, ssuzlen idammen, wa yeḥbes wa yemmut.
Bɣan ad aɣ-mḥun i lebda. ma d nekkni xas yemmut urgaz
wayeḍ ad d-yekker deg umkan-is. Deg yidammen-nneɣ i
nettawi leḥrara n umennuɣ, leḥmala n tlelli. Amezruy-nneɣ
muḥal ad t-mḥun, d agerruj i d-yettaǧǧa lǧil i lǧil. Muḥal ad
mḥun neɣ ad nettu igelliden-nneɣ. Kcem axxam i k-yehwan
ulac win ur nefki i yiwen seg warraw-is isem n yigelliden nneɣ
imaziɣen, yerna win tesseqsaḍ deg-sen yezra ansa i d-yekka
yisem-is.
Amek i bɣan ad mḥun amezruy-nneɣ? Lukan kan ad hennin
iman-nsen, ad sersen leslaḥ-nsen, ad ǧǧen amkan i yimawlan n
tmurt.
Ilaq ad nkemmel tudert, ad nkemmel amennuɣ ad d-naǧǧew
asirem, ad d-neḥyu ayen nɣan. Bɣiɣ ad lḥuɣ deg ubrid mebla
ma muqleɣ akka d wakka, bɣiɣ ad heḍreɣ mebla ma kukraɣ
lɛibad, anwa yellan yid-i, anwa ur nelli yid-i, atmaten d
atmaten di lɛid ur ttemɣafaren, aɛebbuḍ yiwen i ten-id-yeǧǧan
lumaɛna idammen amzun mxallafen, wa di laṣel-is yeṭṭef, wa di
laṣel-is yenker, wa yedda ḥafi yeɛfes ɣef isennanen, wa deg
- 15 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
sebbaḍ imsemmer la yettbeddil. Di tala n ddel la ites, yeswa ur
yeṛwi, u muḥal ad yeṛwu.
Akken yebɣu ḥemleɣ tamaziɣt, zriɣ mačči d ayagi ad tt-idyesnernin, ad tt-id-yessifriren, ad tt-iḥeddren.
15 leqrun seg wasmi i d-kecmen inselmen tamurt-nneɣ nekk
mačči d taɛrabt, muḥal ad qebleɣ i widak yeqqaren nekkni d
izzayriyen d iɛraben nebɣa neɣ nugi. Lislam yerra-yaɣ d
iɛraben, wigi i iheddren akka d wid-nni yebɣan ad rren tamurt
nneɣ d yiwet n ccerq alemmas, bɣan ad mḥun laṣel n tmaziɣt.
D nekkni kan ɣef wayef i d-yewwi lḥal ad nelḥu ad nadi, ad
nennaɣ, ad nɣer, ad nesɣer tutlayt-nneɣ, ur ilaq ara ad tt-neǧ ad
tegrireb am lberj-nni n ṛṛmel i ssegrarebent lemwaji. Ilaq
tamaziɣt ad nebnu lsas-is ɣef ṣṣeḥ iwakken muḥal ad tegrireb.
Wagi d azref-nneɣ ɣef wayef i nettnaɣ, ur nejḥil, ur neǧǧi di
leɛqel, ayagi d lḥeq n yal agdud.
Nebɣa tameslayt n tmazɣa ad tuɣal d tunṣibt.
Ḥekkmen s lislam, ddin n lḥeq n tegmat n tdukli, n leḥmala,
lumaɛna ur fhimaɣ ara, ay ttwaliɣ d lbaṭel, d leḥbus yeččuren, d
idammen yettazzalen.
Mi i d-ilul urgaz gar-aneɣ ad t-zlun, yak ulac wi newweḍ !
Mačči d tamurt-nneɣ i nebɣa ad nhudd neɣ ad nesseɣli.
Tamurt-agi nḥemmel-itt akter-nwen, nḥemmel-itt akter-nwen
acku d Masinisa, d Yugurten d Kusayla d Tinhinan …d watas n
wiyaḍ nniḍen, i yennuɣen, i iḥurben, i yebnan lebruj imenza. D
nutni i yerran lsas, i yerran tiṭ i yiɛdawen. Nḥemmel-itt kter
nwen acku d nettat i d-yemmat-nneɣ. Lezzayer nḥemmel-itt
tebɣam neɣ ala. Akken yebɣu iḍul zzman, yiwen wass ad tuɣal
- 16 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
ɣer yimawlan-is. Ẓriɣ tettuggadem-aɣ, tleḥḥum s leslaḥ, nekkni
neleḥḥu s yifassen-nneɣ, nesɛa kan imeslayen ad nennaɣ yissen, dayen i yeqqazen deg wulawen-nwen.
Kateb, Djaout, Yefseh, Boudiaf, Lwennas… xas ur rfiden
leslaḥ deg wudem-nwen, nɣan-ken xas mazal ad tettidirem, ma
d nutni yid-neɣ la ttidiren yal ass, di yal axxam, di yal ul, di yal
allaɣ n wemdan, d amɣar, d ilemẓi, d amecṭuḥ, d ameqran, d
argaz neɣ d tameṭṭut xas akken tenɣam-ten.
Yella yiwen urgaz i d-yekkren d ilelli, akukru deg wul-is ur tyessin, yeww-id lefhama, leḥnana, leḥmala n tlelli, leḥmala n
tmaziɣt. Seg wass amenzu mi d-ilul, seg wasmi yella d ilemẓi,
rran-t ger wallen-nsen acku d yiwen umaziɣ i icennun ɣef tlelli
: Lwennas Matoub yiwen ur yezmir ad yemmet, ilul-d d ilemẓi,
iɛac d ilemzi, d yiwen i wumi ur tettfakka tudert. Wwten-t ur
yerriẓ, rẓan-t ur yekni, ukrent ur yemxell, nɣan-t ur yemmut.
A yul-iw henni-yi, ɛyiɣ di nnhati, a yiḍes, a yiḍes ili-k d aḥbibiw akken ad iyi-henni wallaɣ-iw. Yugi ad yessussem, ugadeɣ
ad ssusmen akk, ad brun i ṭṭbel deg waman.
Ih, ayen akka nezdel, nessusem, ayen akka nebra i ifassen ? I
umennuɣ-nni i yebda Lwennas amek ad teḍru yid-s !
Ur tettum a Yimaziɣen fell-aneɣ i yeɣli di targa, ayen akka i dyeɣli ṭṭlam fell-aneɣ, ayen akka nettu leɛhed i s-nefka !
Nekk wellah ur ttuɣ, tekkrem ula d kunwi ! Amennuɣ-nneɣ
mačči d win n leslaḥ, mačči d win n lmut, mačči d win n
yidammen, amennuɣ-nneɣ s uselmed n tutlayt tamaziɣt, ad dtban, ad d-tifrir a ttaɛlay deg igenwan.
Urgaɣ amzun d tidet, di lemnam-iw walaɣ udem-is yergagi
wul-iw, runt wallen-iw, yenna-yi " ddem imru aru, smekti-ten
- 17 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
amer ad ttun ini-asen fell-awen i yefna leɛmer, ini-asen ayen i
tefkam lebɣi i layas, ayen akka i teknam, teǧǧam ɛeddan wid ur
nuklal.
Ini-asen xas mmuteɣ rruḥ-iw seg yigenwan la d-yettwali, la
ttruɣ, lehḍur-iw mačči aṭas i sen-yecfan, ini-asen ad d-kkren, ad
akin, ad ḥkun amek tella tidet.
Nniɣ-as muḥal ad k-nettu yak xas ulac-ik telliḍ, gar-aneɣ
tezgiḍ. Nefka-ya-k leɛhed muḥal ad aɣ-ikellex zzman, yak yidk i nebɣa ad neddu assen mi uran lefraq yid-k, yak yeffeɣ-aɣ
leɛqel.
Nerẓa, nesserɣ, nettru, nenheq, nemmut, acḥal d amectuḥ, d
ilemzi, d tameṭṭut i igezmen s ṛṛṣas, yak teḥzen tefsut di tizi
akked bgayet, yak ur tensi tmes di tuddar n leqbayel, yal axxam
yefka asfel, duxxan yewweḍ ɣer yigenni wis sebɛa.
Ḥeznen yidurar n leqbayel, yak mazal nettru negguma ad nettu,
lehḍur-ik d agerruj i nekseb, ur ifennu.
Lwennas yeḥzen wul-iw fell-ak mačči d ayen yezmer yiles ad
d-yini, nebda tikli tidet fell-as ad nadi, nebda amennuɣ, ar
deffir tuɣalin ulac, ṣṣut-ik mazal yettecerrig idurar, taqbaylitnni i wakken ad tifrir fell-as mazal ad nemmet. Ih ass-a la ttneqqar deg uɣerbaz, ahat amzun newweḍ asirem-nneɣ umaɛna
targit-nneɣ mazal tḍul. Xas tella tmaziɣt deg uɣarbaz, azal ur
tesɛi, lebɣi-nneɣ mazal ur t-newwiḍ. amennuɣ-nneɣ mazal iḍul,
ur bɣiɣ ad aɣ-segnen s wayagi. Ur ilaq ad nettu anwa id nekkni,
anwa i d nutni.
Nutni d wid yenɣan Guermaḥ Masinisa d wid meṛṛa akk
yeddan yid-s, ggujlen imawlan, ggujlen warrac, tegzem tasa n
yal amdan. Amek i bɣan ad nesemmeh, amek i bɣan ad
- 18 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
nessusem, nekk muḥal ad semḥeɣ, u muḥal ad qebleɣ tagmat n
win a isemḥen.
Ilaq ad nekker, ad nbedd, ad nerr tajmilt i yal yiwen yemmuten
di tefsut taberkant. Tafsut yewwin yid-s ilmezyen i wumi kksen
tudert, widak yuran s yidammen-nsen "tilelli", teǧǧa-yaɣ-d
leḥzen d yimeṭṭawen. Mačči s yimeṭṭi ara sen-nerr tajmilt,
mačči d tizlatin kan i uklalen.
Mačči d aya la ttraǧun seg-neɣ, asirem-nsen d wina akken
yebda Dda Lmulud Mɛemri, netta ibdat, nekkni ad t-nkemmel
acku wigi yemmuten ṛẓan asalu. D nutni i aɣ-yekksen lxuf d
ukukru, sbegnen-d tafat n tmaziɣt, ayen akken iweɛren d nutni i
t-iqublen. Ihi tajmilt-nsen asmi ara tuɣal tutlayt n tmaziɣt d
tutlayt tunṣibt. Ad tt-iɣer mkul azzayri, di mkul tama n tmurt,
mačči d win kan yebɣan ad tt-iɣren, mačči d deg yiɣerbazen n
Tizi neɣ n Bgayet, nebɣa ad ɣren tamaziɣt bessif.
Yeqber igenni, ur d-yefki tiqit, gezmen wulawen runt wallen n
yal amaziɣ di ddunit, tadyant yeḍran abrid-a txulef, xas rut a
widak i d-yeqqimen, nɣan ula d llufan yellan di dduḥ, nɣan ula
d winna urɛad iwala tafat, nɣan-t netta d yemma-s.
A lmalaykat mmagremt-ten-id a wwim-ten ad zedɣen leǧnan di
leǧennet yeɛlayen. Ini-asen ad uɣalen d iɛessasen fell-aneɣ, ad
ṣebren xas iḍul zzman, tajmilt-nsen, ad asen-tuɣal, ad ferḥen mi
ara naweḍ lebɣi.
Nekk deg-sen ad d-smektayeɣ, muḥal ul-iw ad yayes, muḥal ad
yettu, ad d-smektiɣ ass-a azekka, amennuɣ-nneɣ ilaq ad tnkemmel. Ihi kkret a Yimaziɣen, a widak yeggullen ur neḥnit,
abrid mazal iḍul, asirem-nneɣ xas ur t-newwiḍ maɛna deg wul
mazal yettidir, yettnerni.
- 19 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
Imeslayen-iw
Ikeč a Masi
Gma ur d-tesɛi yemma
Germaḥ
Kečini
Wina akken ijerḥen ul-iw
Iceriqen n yiṭij
Ɛedand si ṭaq
Sakind allen-iw
Tidak idlen rruḥ-iw
Beddeɣ ɣef ṭaq
Arrac
Ttazallen
ḥafi
Iblaḍen
Dexxan
Tiẓẓift
Rṣaṣ
Lɛesker
Allen-iw
Ttrunt, qerḥent-iyi
Dexxan yesru-d allen-iw
Imeslayen-iw
I keč
A wina i zedɣen
Leǧenet ɛlayen
Isem-ik
Uriɣ-t
At-aruɣ
At-arun
Ad iqim deg umezruy
Ulac leḥzen
Ulac imeṭṭi
- 20 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
Imeslayen-iw
S idamen-ik uriɣ-ten
Xas gullen ad nɣen
Acmumeḥ
Tafat
Arrac
Xas sexsin
Itran di tuddar
Xas sedreɣlen
Lebɣi-nni
Leḥmala-nni
Yettnernin
Walaɣ-ten
Ger wallen-iw
Ceɛlen times
Mačči di berra
Rẓan tawwurt
Kecmen
Serɣen
Wag-i d axxam-nneɣ
Uẓẓafeɣ
A yemma...
Tamurt-iw...
ḍegreɣ-d iman-iw si ṭaq
Ahat ad rewleɣ
Aniɣer
Tezzi-d tmes
Si mkul tama
Teččurem ilem
Ur nesɛi talit
Akken ad d-nner nnehta
Zzlut
Rẓet
- 21 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
Sxerbet
Gezmet
Serɣet
Wwetet
Suffɣet
Imesbaṭliyen d kenwi
A wid ur nesɛi tissas
Tudert tehdayaɣ-d
Tazmert
Leḥmala
Tadukli
Cbaḥa
Tafat
Tin-a akken s wayes nettwali
Tili-nwen i ttɛicin di ṭṭlam
Tettɛicim kan i lbaṭel
Tamurt-iw
Mi aken a ferḥeɣ
Mi aken a ttruɣ
Ḥemleɣ-kem
Deg-m ɣliɣ
Deg-m kkreɣ
Swiɣ lqaɛa-m
S imeṭawen n leǧruḥ-iw
Mi ṭṭṣeɣ fell-am
Acḥal ḥnineḍ
Deg-m tezuzen-yi lmeḥna
Ḥemleɣ-kem d tacebḥant s wudfel
Ḥemleɣ-kem deg-m tecɛel tmes
Ḥemleɣ-kem s yetran i ttfeǧiǧen
ḥemleɣ-kem s wagu d ṭṭlam
Leḥḥuɣ
Agfur
- 22 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
Rɛud
Aḍu
Ḥemleɣ-kem xas yefqeɛ igenni
Xas lḥiɣ ḥafi
Caḍeɣ ur swiɣ
Luẓeɣ ur ččiɣ
Deg-m ḥemleɣ
Iṭij
Lebḥer
Seḥra
Idurar
Izuɣar
Kem d lǧennet
Ur nessin azal-im
Fell-am tettru
Tiṭ n win yemmuten
Tiṭ n win yeṭṭṣen
Tiṭ n win ur nesɛi asirem
Yugurten
Dda lmulud
Lwennas
Kateb
Yefṣeḥ
Taqbaylit
Ǧerǧer
Yemma
Anwa a yrun fell-awen
Ziɣ leḥmala-nwen
Deg wul n Lezzayer
Tamurt-iw………
- 23 -
Asmi mmuteɣ
Leḥuɣ iḍaren-iw ɣef tuyat-iw ma d leɛya neɣ d layas ur ẓriɣ,
ttwaliɣ ayen iy-id yezzin, imdanen sweḥcen-iyi, ur yi-d iban
kra di ddunit-a deg i lliɣ. Ur ẓriɣ ma mmuteɣ neɣ di ddunit
mazal ttidireɣ, ur ẓriɣ ma ukiɣ neɣ di targit ruḥeɣ, ih ruḥaɣ !
aniɣer? werɛad faqeɣ !
Werɛad ɛqileɣ amkan iyi-d yezzin.
Wa ileḥu, wa i ttuɣal-d, wa i ttaɣ, wa iznuzu, wa i ttaḍsa, wa
anyir-is ikres.
Beddeɣ rriɣ-d nnehta, amzun sarden-iyi alɣ-iw. Mazal beddeɣ
la ddawareɣ ɣef yiman-iw, a ttwaliɣ akka d wakka, ttwaliɣ d
asawen, uliɣ-d si lqaɛa neɣ ɣliɣ-d seg igenni, ur ɛqileɣ ayen
akka i yi-d yezzin.
Ad seqsiɣ ! setḥaɣ imdanen ur ssineɣ, ugadeɣ amer ɣliɣ-d di
ddunit deg aydeg ur d-luleɣ, rniɣ rriɣ-d nnehta ahat ad yifsus
ciṭ wul-iw, dayen ur zmireɣ ad ṣebreɣ, ad waliɣ kan anwa ara
seqsiɣ, ahat ad fehmeɣ wa ad ẓreɣ anda i lliɣ.
Anwa ara seqsiɣ ? Imdanen akk ḥaren, a ttazzalen, ɣeṣben tikli:
-Semmeḥ-iyi ak seqsiɣ...
-Di leɛnaya-k…
-A yemma anda nella…
- 24 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
-A yaqcic ak seqsiɣ…
-Semmeḥ-iyi…
-I leɛnayak…
Ayen ulac wi-y-id yerran awal!
Aɛni ur y-i-d ttwalin ara ! Aɛni ur y-i-d sellen ara! Astiniḍ
beddeɣ kan d lexyal..!
Dɛiɣ a Ṛebbi mel-iyi abrid. Qimeɣ di teɣmert serseɣ afus-iw
ɣef lḥenk-iw, ttxemimeɣ, walaɣ snat n tlawin heddrent amzun
ur msefhament, tenna-yas yiwet :
-Ass-a yid-i a ttawiɣ .
Tenṭeq-d tayeḍ-nni terra-yas-d :
-Ala urɛad id yewweḍ lḥedd-is.
Heddrent nek la tent-ttwaliɣ, nek semḥsiseɣ, nitenti heddrent
ttmuqulent-d ɣur-i.
Tenṭeq tmezwarut-nni :
-Dayen iffeɣ rruḥ-is.
Terra-yas-d tayeḍnin tenna-yas :
-Nniɣ-am ala di targit kan i truḥ, ur ilaq ara ad tɣedreḍ di tnafas.
Dayen tura fehmeɣ acu yeḍran yid-i, ziɣ d lmut ay mmuteɣ,
nekkini mačci d nekkini, nekkini d rruḥ-nni izedɣen tafekkainu, daymi ziɣ imdanen ur iyi-d ttwalin ara.
Nniɣ-as : a lmut ass-a walaɣ udem-im, acḥal d abrid i kem
mennaɣ, acḥal d ass i m-sawleɣ, kem ɣur-i ur d-terziḍ, tafekkaw ass-a temmut ma d nekk yid-m ad dduɣ ɣer ddunit nniḍen.
- 25 -
Lḥif yuran
Tayri-k ulac lemtel-is, uzleɣ, nudaɣ, muqleɣ di mkul amḍiq, di
mkul aḥriq, di mkul tiɣmert n ddunit, leḥnana-k a baba ur ttufiɣ.
Anda-k ? anda-k ? udem-ik iɣab, fell-as la ttnadiɣ, ilem iyi-d
teǧǧiḍ, ḥed ur t-yeččur. Mennaɣ, mennaɣ, mennaɣ a baba wi
yeddan yid-k asmi k-wwin s ddaw tmedlin yid-k ad ṭṭseɣ i
lebda.
Ayen iyi-d-teǧǧiḍ wehd-i ? ur k-ɣaḍeɣ, a baba amek ara k-ttuɣ
? Lǧerḥ-ik d leɛwam ur yeḥli. Weḥdi ḥemleɣ ad lḥuɣ ger
yemdanen la ttḥewwiseɣ ɣef udem-ik neɣ udem yecban udemik neɣ ṣṣifa yecban ṣṣifa-k.
Xas akken ur yelli win i k-icuban, ttkellixeɣ iman-iw, ad dduɣ
deffir lexyal i ileḥḥun, nekk si deffir la ttazzaleɣ alamma ukiɣd si tnafa, dɣa imir leḥzen ad yeččar ul-iw. Imeṭṭi deg-i yekfa
lumaɛna allen-iw zgant ttaǧwent-d, ẓrant d imeṭṭi kan ara
iṣebbren ul-iw.
Ɛuhden-iyi wuḍan ur kkawent wallen-iw i lebda, tamuɣli anda
truḥ ad tt-mlil d wudem-ik, anwa yennan truḥeḍ, temmuteḍ,
nekk yid-i dayem telliḍ.
- 26 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
Di tsusmi n ṭṭlam, mkul mi d-telli tewwurt, ad tekcem tafat n
tziri iwakken ad waliɣ udem-ik, ad iyi-twanṣeḍ di ṭṭlam n
wuḍan ɣezzifen i d-yettarwen tasmuḍi ineqen asirem-iw,
lumaɛɛna mi walaɣ udem-ik leḥnana deg wul-iw tessefsay
teqseḥ d uqerrif n wuḍan n ccetwa.
Kerheɣ tafsut acku deg-s i luleɣ, kerheɣ talalit-iw imi di tefsut i
d-tella, kerheɣ tafsut imi deg-s i yi-iǧga baba ɛzizen fell-i.
Di teḍsa n wuglan la ttnadiɣ ɣef ucmumaḥ, anwa-t ? anwa i d
argaz deg-wen ad yili am baba ! Ḥemleɣ-k, ḥemleɣ-k a baba ur
tesɛiḍ azref iwakken ad truḥeḍ wa d-teǧǧeḍ ilem yeččuren d
urfan.
Ḥemleɣ-k mebla tilas a win i yi-fkan tudert, telliḍ d tala n
lferḥ-iw.
Yeɣli-d ṭṭlam, muqleɣ d asawen, itran, tiziri wunsen-yi amzun
d tiglit i lliɣ. Tiziri tekna ɣer lqaɛa ger wafriwen-is tewwi-yi
nleḥḥu di tmurt ur ssineɣ, nekcem taddart leɛmer walaɣ. Zdat
yiwen uxxam tessers-iyi, tawwurt fell-i teldi-d. Si lebɛid tbaniyi-d tafat amzun deg-i la ttraǧun. Kecmeɣ, mmuqleɣ, ul-iw
yedduqqes, inṭeq-d ɣur-i ṣṣut, ɛeqlaɣ-t wagi d baba ɛzizen felli, yenna-yi : ur kem-ǧǧiɣ a yelli, d Ṛebbi i yebɣan akka, kkes
leḥzen deg wul-im ! Ḥṣu ḥezneɣ ma tḥezneḍ, ferḥeɣ ma
tferḥeḍ, aki tura ! Rziɣ-d kan ɣur-m di targit akken ad twaliḍ
udem-iw i tcedhaḍ, ḥusseɣ i lefraq-nni i kem-iqerḥen, ayen truḍ
fell-i ḥed ur t-iwala ala nekk d Ṛebbi, ḥṣu kan zgiɣ yid-m lliɣ.
Ukiɣ-d si targit ur s-nniɣ ayen bɣiɣ, mačči d lebɣi-w mi fkiɣ
lebɣi i layas, ǧǧan-yi wid ḥemleɣ, yeǧǧa-yi lebɣi-w ur d-yegri
deg-i wufud, ɛyiɣ di nnhati, ɛyiɣ di tlufa yettnadin fell-i, mi snniɣ ad ttuɣ layas ad d-afeɣ ugur yurez-iyi lebɣi-w. Wehmeɣ a
baba ayen i yi-ssefcalen widak igullen ad yi-sseɣlin.
- 27 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
Semmeḥ-iyi a baba, dayen ur zmireɣ, yekfa deg-i lǧehd, nɣan
deg-i asirem, ur ǧǧin deg-i s wayes ara qableɣ azekka, lmut-ik
tehlek-yi, lɛibad ur ǧǧin deg-i tudert, skerhen deg wul-iw
leḥmala, nfan leḥnana, lehna, tasusmi kksen-as azal di tudertiw n yal ass. Ayen akka tamuɣli n medden akk ɣur-i, tismin,
leḥsed yis budden-iyi, ula d wid ḥemleɣ glan yis-i, bɣan akk ad
fehmen, ma ur fehimen ad d-snulfun.
Tezriḍ welleh ar ɛyiɣ, sedhuyeɣ kan iman-iw, i kečč a zzman
ur tɛeyiḍ deg-i ? Tura xdem i k-yehwan ma d kečč a lmektub
kemmel-as i lmeḥna-w. temẓi-w i wumi trebbaḍ lemḥan mebla
leḥnana kemmel-as alamma tsellaw, ddunnit-iw tessegrarbeḍ-tt
s lekmal, sexreb-itt ur ttaǧǧa deg-s axeclaw. Ma d asirem-iw
tesruḥeḍ akken d iceqfan, yis-s kemmel-as i yiẓri-w alamma
yekkaw, a zzman serwet deg-i akken i k-yehwa.
A lmektub kemmel-as i rruḥ-iw, dayen ssem-ik ur yettqiri,
kemmel-as ar daxel i wul-iw, lhiba-k ɣur-i teɣli, dayen teɛreq
lbenna n tudert. Tuǧweḍ-iyi-d leḥzen deg-i yefti, alami yeɛreq
deg-s lebɣi-w.
A zzman, sehlek-iyi akken i k-yehwa ur mazal lebɣi-w ad
yedduqqes, ma d ul-iw yemmut xas akken yedder. Dayen tasaw tura tulwa, deg usirem ul-iw yefles, xas akken tudert teswa
lumaɛna aṭas deg-i teqqes.
Leḥzen mi yeffud deg iẓri-w i yeswa ma d jjiq deg wul-iw i tyekkes. A zzman rnu-d ma tebɣiḍ dayen ur mazal ad ḥesseɣ,
siwel-as i leḥzen fell-i ad yernu ad yifiḍ, dayen di tɛekkemt n
tudert serseɣ, ma d kem a ddunit deg-i testehzaḍ yerna ur
zmireɣ am qezzbeɣ, ma mazal deg-i ciṭ ur kem-ttɣaḍeɣ,
qazzem-d ɛuhdeɣ-kem ar d am-t muddeɣ.
- 28 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
A zzman siwel-as i leḥzen, Roza wehd-s ad yeḥmel, ini-as
balak ad yettu ṣṣura s iɣeblan as-ikemmel, ma d udem-is, ini-as
mi t-yeẓra s imeṭṭi ad t-yessekfel, ma d ul-nni amcum i wumi
teḍra, in-as qrib ad yemḍel.
A zzman ur mazal ad ɣiḍeɣ iman-iw, ɛuhdeɣ Ṛebbi ur mazal ad
ttruɣ, ur mazal ad amneɣ lɛebd di ddunit, dayen ur mazal ad
amneɣ ul-iw, tid i yi-ixdem ad asent-cfuɣ, mazal kan ad d-aɣeɣ
lqid i yimi-w iwakken di lehḍur ur d-rennuɣ, ma d tamuɣli-nni
akken deg iẓri-w ad as-d bnuɣ zzerb s umendil n layas iwakken
ad yemḥu usirem deg wul i lebda.
A ṣṣalḥin n tmurt-iw ar ɣur-wen ɛennaɣ a Sidi Sadi
Ubelqacem, Ṣalḥin, sadatt anda ma tellam, serḥet-iyi ad ruḥeɣ,
ɛemdeɣ ad mmteɣ d taɣribt imi tamurt-iw ur iyi-tefki lḥeq-iw.
Aṭas aya i ṣebreɣ, yegguma wul ad yesteɛfu iɣaḍ-iyi meskin ur
yefhim d acu i yeḍṛan yid-s, allaɣ-iw yezga icewwel ula d netta
ur yufi ixef i ddunit-iw.
A yemma, a taḥnint n wul-iw, mmel-iyi anwa abrid ara awiɣ,
ur ufiɣ amwanes deg wuḍan ɣezzifen, ugadeɣ ur iɛeyyu deg-i
ɛawaz, ur iɛeyyu deg-i unazeɛ d nnhati, ugadeɣ s aẓekka yid-i
ad ddun.
Si Muḥend wi k-id-yeḥyan, wi k-yefkan tudert xas yiwen yiḍ
ad iyi-twanseḍ di lweḥc akked lxiq ttidireɣ yal iḍ, ad k-d-ḥkuɣ,
ad runt wallen-ik. Ad d-taseḍ s usefru ad tdawiḍ ul-iw seg
leǧruḥ ad yeḥlu, afus-ik ɣef lǧerḥ ma tesserseḍ-t, d ajeǧǧig degs ad yemɣi, siwa keč ara ifehmen ayen yellan, yuɛer uwḥid ur
nesɛi lwali, ula d Ṛebbi i t-id-ixelqen yettu-t.
Ɛfu-yi a Ṛebbi ma di lehḍur cḍeɣ ar ɣur-k ttnaǧiɣ, talwit ahat
ad tt-afeɣ ar ɣur-k dayem deɛɛuɣ, deg-i ur tettakeḍ afus. Ẓriɣ ur
- 29 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
lliɣ deg wid tḥemleḍ, ẓriɣ ur uklaleɣ leɛfu sɣur-k, ur ẓriɣ ayen
deg-i i tetabaɛ deɛwessu, lehlak-iw ḥed ur as-yufi ddwa, la ṭbib
la ṭṭaleb. Kra n wayen teɛteb terwiḥt ar tagara ur tɣellet, yuɣaliyi lḥif d abernus, mi d-tewweḍ tefsut nniɣ-as ad tifrir fell-i
tagut, ziɣ fell-i yeggul alamma d aẓekka. Mi iɛedda ugeffur, ad
d-yecṛeq yiṭij, akka i ttṣebbireɣ ul-iw almi i d-ufiɣ teǧǧa-yi
temzi.
Henni-yi a rruḥ, d lxiq deg-i i d-trennuḍ, teẓriḍ ul-iw d amuḍin,
ɣedren-iyi wid-nni i wumi fkiɣ laman, ǧǧan-yi di ṭṭlam ger
yiberdan. Zhu, lferḥ amek iga? Nekk yid-s ur d-mlaleɣ, a wid i
yi-ihudden lsas, wekkleɣ-awen lḥif i yi-yuran, dayen yemmut
wul-iw fell-awen, ddnub-iw yid-wen tewwim-t, azal n tudert
ɣur-i yeɣli, lukan kan ad medlent wallen ad yertiḥ wul deg
usawen ur nettfakka, nekk daɣen ad henniɣ seg wuguren i dyettlalen yal ass i d-iteddun akked yicerriqen n yiṭij i d-yettalin
mkul tasebḥit.
A Ṛebbi ay awḥid, a win ur nesɛi acrik, ma mazal deg-i later i
lebɣi keč tezriḍ d acu-t, siwa ayen-nni i ak-ḍelbeɣ, fiḥel ma
nniɣ-d d acu-t, fiḥel ad sruɣ tinna i iyi-d-isɛan. A Ṛebbi ɛyiɣ,
wis ma ad tifrir tagut fell-i, tḍal-d fell-i tewser d tinigit ɣef lḥifiw.
Aḥeq ṭṭlam d usemmiḍ i iḥedren i mkul tawaɣit iyi-yuran, aḥeq
asm’akken umneɣ taḍsa n wuglan, aḥeq ayen akk yeḍran, aḥeq
irgazen-nni yettbeddilen, yeskiddiben, ur nesɛi awal, aḥeq
tilawin-nni yettqabalen lḥeq s lbaṭel ma mazal ad geɣ azal i
wemdan yettgallan s wayen ur yumin, daɣen ur mazal ad
yedduqqes usirem-iw xas d acmumeḥ ɣef wudem-iw.
Ayen akka ur cubaɣ imdanen meṛṛa ? Wa yeṭṭes yettargu, wa d
wis sin la izehhu, ma d nekk iɛuhed-iyi ɛawaz ur ifureq lecfar,
- 30 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
mi s-nniɣ teɛedda ccedda, tufrar tegnawt ad afeɣ d asigna
aberkan i yi-yedlen, ziɣ urɛad kan i d-yelḥeq. Ayen a Ṛebbi ur
sɛiɣ amur di tudert yelhan, deg ucmumeḥ i d-yettalin deg wul,
winna i wumi ɣezzif leɛmer.
Deg wallen-iw cerrgent-d tiregwa n yimeṭṭi, lḥif-iw d bab n
wul-iw d imezgi yugi ad yeffeɣ, yufa tala deg-s aman din
yeḥya am sselṭan, iḥerrem ɣef wudem-iw taḍsa. Isles-iyi lekfen
ur mmuteɣ, yehda-yi tamḍelt, lebɣ-iw ur tt-yebɣi, yebna-yi
aẓekka icebbeḥ-it s lwerd d lyasmin, yenna-yi : aẓekka mačči i
kem, ass-a ad awiɣ taḥbibt n wul-im. A yemma ɛzizen fell-i
temmut temzi-w ur tuklal tasmuḍi n wakal, temmut temzi-w s
ufus-iw serseɣ ijeǧǧigen ɣef uẓekka-s, feṛseɣ cebbḥeɣ axxamiw i tewser, ul-iw, allaɣ-iw ur tt-bɣin, i terẓageḍ a temɣer a
taḥbibt n tmara, a tina a yi-ẓẓuɣren i lebda, mennaɣ lukan
temẓi-w ur temmut.
i iɛddan deg yiseggasen, i ineqsen di leɛmer tafat ur d-tḍal felli, ur ɣelteɣ ayen akk ɛetbeɣ, ayen a zzher-iw ur d-teddiḍ di
tlalit-iw. Asmi d-luleɣ yeḥzen, yeqber igenni, lebṛeq, rɛud d
igefren, urfan assen i d-ddan yid-i, mačči d nekk i ten-ibɣan,
lukan nesɛi lxetyar di tlalit, tafat wellah ur tt-ttisineɣ, acḥal d
abrid i s-nniɣ a yemma ayen i yi-d-tesɛiḍ ?
Talalit-iw d ilili, ddunnit-iw ur tesɛi azal, ayen akk mennaɣ di
temẓi ur telḥiqeɣ, anda i greɣ aḍar, ad yames. Mi lḥiɣ aqdim ad
ɣliɣ, weḥceɣ ayen i d-ileḥḥun, weḥceɣ deɛwessu ur ttwalaseɣ,
weḥceɣ ddnub n wayen ur xdimeɣ.
Segmi lliɣ di dduḥ i ttruɣ ar ass-a mazal ur kkawent wallen-iw,
a yemma ur tesɛiḍ ddnub di tlalit-iw, ixleq-iyi-d Ṛebbi s yir
tawenza, mi friɣ ugur ad d-afeɣ aqettun yegguni-yi. Daɣen assa terziḍ-d ɣur-i amzun iḍelli kan i k-furqeɣ, ass amenzu deg-i i
d-luleɣ aṭas i d-tɣessbeḍ tikli ɣur-i, fell-i ur teɛzizeḍ yehwaya-k
- 31 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
kan ad d-tettɣawaleḍ ass-a daɣen terziḍ-d ad teẓmeḍ allen-iw,
ad teqqseḍ ul-iw, ad terrẓeḍ asirem-iw, ad takreḍ aseggas di
leɛemer-iw.
Ayen a yemma ur cbiɣ tizyiwin-iw, dayen teggul cedda ur yiteǧǧi, turez ixef-iw, ifat-iyi akk ayen bɣiɣ, ih lebɣ-iw la
yettazzal gummeɣ ad t-leḥqeɣ. Aqel-iyi ḍaɛeɣ di lebḥer n
lexyal-iw, ur ufiɣ win ara yi-sseknen abrid ara awiɣ, abrid
yessufuɣen. Walaɣ targit ger yiberdan ḥeṣleɣ d ṭṭlam i iyi-dyezzin la ttsuɣuɣ ḥed ur d-yesli, xas akken lɛamma tezzi-yi-d,
amzun ɛuẓẓgen, s yifassen-iw la ttwehhiɣ, hed ur yi-d-iwala
amzun ḥed ur d-yettwali. ttidireɣ ger tudert d lmut, wid
yeddren ur ttḥussun yis-i, wid yemmuten ur yi-wwin gar-asen.
Ḥed ur iyi-yebɣi, tudert tebra-yi lmut tugad-iyi, Ṛebbi yettu-yi
nekk ḍemɛeɣ tudert neɣ lmut. Ih ḥeṣleɣ-d gar-asent.
Tamurt-iw, semmeḥ-iyi kem daɣen, ass-a ad kem-ǧǧeɣ, ad
ruḥeɣ, semḥeɣ akk lbaṭel-nni ddreɣ, lbaṭel-nni walant walleniw, semḥeɣ i leǧruḥ-nni i iɛebba wul-iw, ass-a ad semḥeɣ i
iseggasen-nni n lemḥani, awi-d kan ad ruḥeɣ ad ttuɣ yir tudert,
awi-d kan ad ttuɣ yir amḍiq, anda akken ur yeǧǧuǧug usirem,
ur d-yettlal, ur yettnerni, ur yettwali tafat, awi-d kan ad ttuɣ yir
imdanen, widak yetthuddun lebɣi n yal amdan yesɛan ṭṭmeɛ
akken ad yimɣur, wa ad yesɛu ccan yiwen was.
Tamurt-iw, taddart-iw, ass-a ad ruḥeɣ, ad ruḥeɣ, ad ruḥeɣ anda
akken imdanen ur sɛin ara tazmart akken ad iyi-srun, ur sɛin
ara lebɣi akken ad iyi-sseɣlin, ur cliɛen ara ma ddreɣ neɣ
mmuteɣ, ma ferḥeɣ neɣ ḥezneɣ, ur yi-d-ttwalin xas akken zdatsen beddeɣ.
Ad ruḥeɣ anda akken temzi-w ur tettfakka, s aẓekka yid-i ad
teddu, kunwi, qqimet da ttwalit-iyi-d s lebɛid mi ara ttimɣureɣ.
- 32 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
Tamurt-iw ḥemleɣ-kem, deg wul-iw, deg wallaɣ-iw, di rruḥiw, ad tidireḍ d lexyal, yid-i ad tedduḍ, ad m-fkeɣ afus-iw ad
yi-tezuɣreḍ anda akken ad bnuɣ axxam i lebɣi-w. Tamurt-iw
kem d lesdaq i kesbeɣ, yid-i ad tt-awiɣ anda ara ruḥeɣ.
Ah, a tamurt n yiṭij ! saki-d lerwaḥ-nni yeṭṭsen yegguman ad
ldin allen i tidet iqerḥen. Taddart-iw ass-a ad ruḥeɣ, taqbaylitiw iyya ddu yid-i ad yi-twanṣeḍ di tmura ibeɛden.
Ad ruḥeɣ ad ǧǧeɣ zdeffir-iw ayen akk kesbeɣ, ǧǧiɣ-awen
lerbaḥ-nni ma ad yidir gar-awen i lebda, balak kan amer ad
yekfu yiwen wass, ad yenfu ula d netta, ad yeɛyu di yir niyya.
Ǧǧiɣ-awen leḥsed-nni s wayes i yi-tbuddem, yid-i ad awiɣ
leḥmala, lehna, ǧǧiɣ-awen amkan-iw akked 20 000 idinaren n
yal agur. Ad ruḥeɣ anda akken tafat n sbeḥ tesnernay niyya n
yal allaɣ n yal rruḥ.
Ad ruḥeɣ anda akken i d-tettlal tlelli acku ɣur-neɣ akken ad ttyekseb umdan ilaq ad yemmet, ad yejreḥ wul-is, ad
yettwargem, ad s-kksen leḥerma i d-yewwi deg idammen-is.
Tilelli-agi kesbeɣ, tagi s wayes ttidireɣ ur d-luleɣ yis, ur yelli
wi i yi-tt-id-yehdan d tarzeft.
Tidet kan ad tt-id iniɣ asss-a cencweɣ-tt-id, sɣerseɣ-tt-id s
ddreɛ ger yifassen n wid yebɣan ad yi-kksen lḥeq n tudert i ilaq
ad idireɣ ass-a. Bɣan ad yi-ḥerrmen deg yizerfan yekseb yal
amdan, acḥal d ass ttewwteɣ, ttwaregmeɣ, ttwaḥebseɣ, acḥal d
lbaṭel fell-i id-rnan, acḥal n ddel ɣef wayef i sebreɣ.
Tikwal feččlen ifadden-iw, lumaɛna tagara zgiɣ jgugleɣ di lxiḍnni n usirem yettɛicin deg idammen-iw akked lebɣi-nni id
yettlallen mkul mi yemmut.
- 33 -
Tirga
Mkul wa d acu i t-yessefraḥen di mkul ass ma d nekk d wid
yecban am nek ṣuḥnaɣ-d kan imeslayen nettaru-ten ɣef lkaɣeḍ
akked nnhati i d-itteddun di mkul awal ara d-yalin si lqaɛ n
wulawen-nneɣ.
Ur ẓriɣ ma d leḥmala n yimru, neɣ ttafeɣ-d kan kra n leḥnana i
yi-d-tettmuddu tira di lewqat-nni mi ara mlileɣ yid-s. Ḥemleɣ
aṭas lewqat-nni, allaɣ-iw amzun ihujer ɣer tiktiwin i ttaruɣ.
Amzun kesbeɣ lqaɛa d yigenwan. Weḥdi kan, ur yelli win ara
yi-snuɣnin, neɣ win ara yi-sserfun, ur yelli win ara yi-jerḥen
lebɣi-w; neɣ win ara d-yesrun allen-iw.
Ih weḥdi kan kesbeɣ kullec, ulac win ara yasmen deg-i, ih
ḥemleɣ aṭas lewqat-agi. Ttruḥuɣ aniɣer i bɣiɣ, ulac amkan i
ttaǧǧaɣ, deg igenni neɣ di lqaɛa, akk timura, ulac leɛesker, ulac
leḥkem, ulac leḥbus, ulac yir imdanen. Di lewqt-agi ḥemleɣ
mlih ussan n tefsut, ijeǧǧigen, leḥcic, ifrax… deg yizuɣar la
ttnezziḥeɣ, la ttazzaleɣ ḥed ur yecliɛ deg-i, ɣef leḥcic yeččuren
d ijeǧǧiǧen amzun d tazerbit fell-as gneɣ. Abeḥri d aḥlawan
yesseḥluy ulawen yerẓen. Igenni d ayla-w, tamuɣli-w truḥ s
lebɛid, ttwaliɣ ayen ur tettwalim, ttḥusuɣ ayen ur tettḥussum.
Ḥemleɣ ad qqimeɣ akka, wa ad ḥebseɣ akud akken ad qqimeɣ
kan deg irebi n tafut n tefsut. Ahat ad ɛerḍeɣ tatut iwakken ad
- 34 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
mḥuɣ leǧruḥ izedɣen ul-iw, iwakken ur ttxemmimeɣ, ur dttmektiɣ siwa lewqat-agi.
Ur d-qqar ala i tayri, akken tebɣu tḍul tudert acku ma telddiḍ-as
tawwurt ad truh dayen, ɣur-k ur d-tettuɣal, tayri melmi i dtesseqsa ldi-yas ul-ik d nettat kan a tafeḍ d tinigit n lewqat
iṣeɛben, ma tḥudreḍ-tt, ad k-d-tmud leḥnana.
Si lqaɛ n tsusmi sell-as i leḥmala ara k-d-tessawal iwakken akd-temmel tudert-nni i ilaq ad tt-idireḍ, ad k-d-temmel ddunnit
ur nelli ɣef lqaɛ, nẓerr-itt kan di lexyal-neɣ.
Ugadeɣ yiwen wass ad iyi-yeǧǧ ula d lexyal-agi i kesbeɣ, assnni ad tekfu ddunnit fell-i. Xas ttayseɣ tikwal, ul-iw yeččur d
asirem, ur ttruẓuɣ, ur ɣelliɣ. Tikwal mi ara ɛyuɣ weḥd-i am yal
taswiɛt mi ara bɣuɣ ad steɛfuɣ si tudert-iw n yal ass, ttawiɣ
yid-i yiwen umeddakkel, ameddakkel i d-yebna wallaɣ-iw. Ih,
akka i bɣiɣ ad yili, d aḥninan am ujeǧǧig n tefsut, ad t-id-kkseɣ
di leǧnan, ad t-ḥadreɣ am terwiḥt-iw, ad iɛic i lebda. Ur yezmir
ad iyi-beddel s tayeḍ, ad as-muddeɣ ul-iw d tarzeft n ṭul
leɛmer. Bɣiɣ ad yili yid-i di mkul lweqt, mi ara yi-d-sendfen
leǧruḥ-iw, ad yili d aɛessas ɣef lferḥ-iw, ad t-kesbeɣ d agerruj
ur nfennu.
Bɣiɣ ad yili d yiwen ur nreffu, ur nemqit, d yiwen yesɛan tissas
akked tirugza, ad yili d tafat ara iceɛlen tudert-iw, ad ḥasseɣ i
leḥnana-s di mkul tamuɣli, ziɣ tudert d lɛali-tt, mennaɣ yid-s ur
tettfakka, lukan ayagi akk d tidet mačči d asirem.
Yettawi-yi-d tajeǧǧigt mkul taṣebḥit, yettaru-yi-d lehdur
ḥlawen, d walen ẓiḍen am tamemt ur tettuɣ asmi yi-d-yenna :
"Tajeǧǧigt-iw ad am-d-aruɣ akken kan ad am-d-iniɣ ḥemleɣkem, ass-n amenzu mi nemlal, tbaneḍ-iyi-d d lmalaykat, allenim, tamuɣli-m, acmumeḥ-im, lehḍur-im… ayagi akk yettawiyi-
- 35 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
d ayen yelhan, si lqaɛ n yiẓri-m yecban itran teqqareḍ-iyi-d "
awi-d afus-ik deg-s ad ṭṭfeɣ", mi ara yi-d-tiniḍ " ḥemleɣ-k ",
ttḥussuɣ iman-iw d agellid ay lliɣ, kem daɣen d tagellidt siwa
kem i yellan di lberj-iw.
Tajeǧǧigt-iw, ulac win iyi-fehmen hala kem, ih kem i yeččuren
tudert-iw iḥeznen d lferḥ, d kem i icerken yid-i lqerḥ-iw d
lferḥ-iw, d kem i iṣebbren i wurfan-iw.
Kem d tayri-w, d tawacult-iw, d ddunit-iw, ddunnit-iw n lebda,
Ṛebbi yeẓra rrbeḥ-im d rrbeḥ-iw ayen i kem-iqerḥen, iqreḥ-iyi,
lferḥ-im d lferḥ-iw daɣen. Ur bɣiɣ tayeḍ ḥala kem, tajeǧǧigt-iw
xas akken uggadeɣ azekka, lumaɛna ad xedmeɣ yal ass, yal iḍ
annect-a akk i kem, ẓriɣ nesɛa yiwet tikti, ẓriɣ, yerna umneɣ
belli tayri-nneɣ ad tennerni yal ass ɣef wannect-a ur
nettemfaraq" .
Yenna-yi-d daɣen :
"Lukan ad tzewǧeḍ yid-i
Ad am-sselseɣ tayri-w deg uḍad-im
D taxatemt n 22 kara
Lukan ad tzewǧeḍ yid-i
S ddaw iḍaren-im ad knuɣ
Ddunnit yelhan ad am-tt-id muddeɣ
D lemlak ɣlayen
I lebda ad am fkeɣ lferḥ
Lukan ad tzewǧeḍ yid-i
Ad am-buddeɣ ddunnit-iw
I lqerḥ akked lferḥ
Yal iḍ ad ninig anda yebɣa wul-im
Lukan ad tzewǧeḍ yid-i
Am yiṭij ɣef tjeǧǧigt
D kra icerriqen yeḥlawen
Id-yettrusun tikwal
Deg ussan-im iḥeznen neɣ ẓẓayen
- 36 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
Ad d-aseɣ ad am-d-awiɣ ciṭ n lferḥ
Lukan ad tzewǧeḍ yid-i
Ad kem ḥadreɣ seg ukukru
Ad teqqimeḍ deg wul-iw
Siwa kem d tameṭṭut n lebɣ-iw
Tezriḍ lehḍur-iw ffɣen-d seg wul
Ad am-d-iniɣ kan iwakken ad-aseɣ
Ad d-ḍelbeɣ afus-im
Sɛiɣ kan lehḍur-agi
Ad ten-in-awiɣ yid-i
Ur ksibeɣ la adrim, la lerbeḥ niḍen .
Sɛiɣ kan tayri ad am-ttmuddeɣ i lebda"
Ass amenzu, ijbed-iyi-d s tmuɣli-s ɣur-i, mi iɛedda was lebɣi-w
yettimɣur akken ad t-waliɣ, yettnuɣni lxaṭer-iw ma ur t-walaɣ.
Yuɣal-iyi d tanumi, deg-s i d-tlul leḥmala. Yiwen wass yezdeɣ
ul-iw am takurt n lḥamu yessefsayen agris, mi ara nemlil,
ttwaliɣ-t mkul iḍ di targit. Ttḥussuɣ lliɣ ger tlawin yezhan. Mi
faqeɣ yebɛed fell-i, ad d-afeɣ iman-iw ttɛummuɣ di leḥzen ur
nesɛi lḥanna, ih leḥzen mi d-yedel ul-iw, ad d-ɣiwleɣ ad ldiɣ
tawwurt, ad t-ssufɣeɣ uqbel ad iyi-ixneq, ad medleɣ allen-iw
alamma iban-d wudem-is. Mi d-yecmumeḥ ɣur-i ad yernu ad
yi-d-ixezzeṛ s wallen-is dɣa din i ttenṭarayeɣ, yid-s tettuɣ d acu
i lliɣ ttḥussuɣ ikseb-iyi, imlek-iyi. Ur ẓriɣ d acu i d-ijbden ayen
akk yellan deg-i ɣur-s. Ẓriɣ kan yuklal ad ɛetbeɣ fell-as
iwakken ad d-ters tmuɣli n wallen-is fell-i ɛemdeɣ ad muddeɣ
akk sɛaya i sɛiɣ lukan kan lliɣ d tamarkantit.
S leḥmala-s i yessefraḥ tirga-w ttmenniɣ ur d-ttakiɣ, mi d-ukiɣ
ttendemmayeɣ, ul-iw yuɣal d axxam-is.
Asmi ara nemlil di ddunit n tidet, ad as-d-cnuɣ tizlit n tayri, tin
akken ara s-yefken tudert mkul mi ara yebɣu wul ad t-yennal.
Leḥmala akken d-nniɣ, tettas-d seg wul, din i s-fkiɣ tudert i
- 37 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
winna i ḥemleɣ, xedmeɣ-t-id akken i bɣiɣ. Ulac ayen ɣlayen
am tayri n win ɛzizen, ur s-qqareɣ ala, ur s-ttseriḥeɣ ad truḥ, ad
tt-ḥadreɣ akken ur tettemttat asmi ara mmteɣ.
Mi d-mmektiɣ belli ulac-it ttruɣ, reffuɣ, ad ttḥulfuɣ s tasmuḍi
di ṣṣura-w, dɣa din ad ɣiwleɣ ad kelxeɣ ul-iw daɣen amzun d
ṣṣeḥ yid-i i yettɛici.
Ih d ṣṣeḥ yid-i i yettɛici, mi ara iliɣ s ddaw liẓar-inu axuxi,
selleɣ-s ihedder-iyi-d ɣer umezzuɣ-inu, yeqqar-iyi-d : Eǧǧ-yi
ad ɛiceɣ di tirga-m, efk-yi tudert xas d lexyal ad idireɣ deg
wallaɣ-im. Yesɛa yiwen ṣṣut d aḥninan, ttmenniɣ ur iḥebbes
lehḍur, ɛuhdeɣ-t ur s-ttekkseɣ tudert alamma yeǧǧa-yi netta.
Mi d-yerza fell-i naddam, netta daɣen iteddu-d yid-s yelsa-d
abernus n leḥrir, yewwi-yi-d ijeǧǧigen yerna-yi-d taxatemt.
Ferḥent wallen-iw armi i d-runt, yeṭṭef tajeǧǧigt di tidak i yi-dyewwi yerra-tt deg ucebbub-iw, rniɣ muddeɣ-as afus-iw islesiyi taxatemt n leḥmala-nneɣ, yenna-yi : ul-iw, a rruḥ-iw, ṣṣuraw akk inem, deg-m ad idireɣ, ad ḥyuɣ d agellid n ddunnit-im.
Mi d-lliɣ allen-iw, ur d-ufiɣ la tajeǧǧigt deg ucebbub-iw, la
taxatemt deg uḍad-iw. Ḥezneɣ imi ulac-it, taqsiṭ-iw ur ttfhimeɣ, tuklal ad tt-aruɣ s yisekkilen n ddheb ɣef twerqtin n
wussan yessewhamen, ussan yellan d inigan ɣef tayri-w, uɣaleɣ
ur setteɣ, ur teseɣ, ur tteffɣeɣ, ur xeddmeɣ, bɣiɣ kan ad ṭṭseɣ
mkul mi i d-ukiɣ.
Ur ttxiqi a yul-iw sɛu leqniɛa deg wayen i ak-yuran ur ttuɣal d
amecṭuh nekk sneɣ-k d ameqqran, iyya ad as-naru, ad as-neḥku
ɣef lewqat-nni mi ur yelli yid-neɣ. nniɣ-as :
"Kečč d yiwen ur tesɛiḍ wis sin, iḍebɛ-ik uḥeddad yemmut,
nudan di mkul timura ur ufin lemtel-ik, d afzim siwa nekk i t-
- 38 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
ikesben, kečč d icerriqen n yiṭij i iyi-d-ittmuddun lbenna akked
ufud s wayes ttidireɣ, kečč d targit-iw mi ara medleɣ allen,
wissen ma telliḍ s tidet, bɣiɣ a k-waliɣ di tafat, ad yi-teṭṭfeḍ
afus-iw, ad nelḥu ur nezri sani ẓriɣ kan assen ad ferḥeɣ axaṭar
yid-k i lliɣ, abrid ɣezzif, yeččur d ijeǧǧigen n tefsut akked
leḥcic azegzaw i d-yettarran rruḥ ma yemmut, icerriqen n yiṭij i
ɣ-yeskikiḍen ur bɣiɣ ad aɣ-ǧǧen, ifrax la ɣ-d-ttmuqulen usmen
seg leḥmala-nneɣ, targit-iw ur tfaz, maɛna sser-is imi yid-k i
lliɣ"
Akka ḍebqeɣ tawriqt deg-i s-uriɣ, ṭṭfeɣ-tt s yifassen-iw, serseɣtt ɣef wul-iw, imir ṭṭṣeɣ.
Rǧiɣ-t ur d-yerzi fell-i di targit, mi d-ukiɣ tasebḥit, ufiɣ-d
tawriqt ur telli ger yifassen-iw muqqleɣ akka d wakka ur telli,
Refdeɣ taduli ur telli refdeɣ tasumta ufiɣ-tt din, ur fhimeɣ d
acu i tt-yewwin ar din, mi tt-lliɣ, wehmeɣ mi walaɣ tura anda
ur uriɣ!!!
Yura-d :
"Suref-iyi imi ur d-rziɣ ɣur-m di targit rziɣ-d ar tidet akken ad
ɣreɣ tabratt-im, nekk daɣen ad am d-aruɣ akken ad am-d-iniɣ s
tidet i lliɣ mačči d tikerkas, hewes ger wid i am-d-yezzin ad yid-tafeḍ !"
Yiwen was ldiɣ-d allen-iw testulles-iyi-d yiwet n tafat dɣa
ɣawleɣ ɣelqeɣ-tent. Muddeɣ ifassen-iw ṭṭfeɣ-d udem-is s
yiḍudan-iw selfeɣ i ucebbub-is, lecfur-is, allen-is, leḥnak-is…
Ciṭuḥ akka s yifassen-is yeṭṭef-d ifassen-iw, ḥusseɣ s yiwet n
lḥamu di ṣṣura-w, yenna-yi lldi allen-im nekk ur kem-ṭṭuruɣ,
ma temmuqqleḍ-iyi-d ad d-yeḥyu wul-im akken ur nesɛi tudert,
ma teddiḍ yid-i ad am-ffkeɣ ul-iw d inigi n tayri-w. muqqleɣ-t
- 39 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
ɣer wallen-is seḥrent-iyi, muddeɣ-as afus-iw nniɣ-as : yid-k ad
dduɣ, yid-k ad yefnu leɛmer.
Yewwi-yi ɣer yiwen umkan anida akken i d-tlul leḥmala, yesɛa
allen yecban lebḥar deg-sent unageɣ ɣer lqaɛ n wul-is dinna
ufiɣ tala, muddeɣ ifassen-iw ad sweɣ yenṭeq-d ɣur-i ṣṣut
yenna-yi : aman-agi mačči am wiyiḍ, ilaq akken ad ten-tesweḍ,
ad tmuddeḍ asfel, asfel ara m-ḍelbeɣ d leḥmala-inem, ad ttẓẓuɣ d ajeǧǧig zdat tala-agi i yellan deg wul n win im-imudden
afus-iw, ma ur teqqur tala ur yettɣar ujeǧǧig, tala daɣen ur
tettɣar ma tmuddeḍ leḥmala-m d asfel.
Akka i ẓẓiɣ leḥmala-w deg wul-is mi akken i swiɣ aman ara yifken azref akken ad iliɣ wa ad idireɣ d tajeǧǧigt deg wul-is.
Serseɣ aqerruy-iw ɣef tayet-is, rniɣ ṣubbeɣ-tt-id ciṭuḥ, dɣa din i
sliɣ i wul-is yekkat amzun, amzun ihedder-iyi-d, yeqqar-iyi-d
"ḥemleɣ-kem", muqqleɣ-t-id ɣer wallen-is, ur d-nṭiqeɣ, amzun
qqareɣ-as "nekk daɣen ḥemleɣ-k", ur d-yufi acu ara yi-d-yini,
imir isuden-iyi anda akken yettnernay lebɣi, ul-iw yekkat,
ṣṣura-w akk tergaga, ḥusseɣ i tizeḍt amzun d tamment i ččiɣ.
Di sin nlul-d deg yiwet n ddunit ur necbi tiyiḍ, deg wasmi rsent
wallen-iw ɣef tid-is, isem-is uriɣ-t s idammen-iw, yis-s i
ttɛiciɣ, tura ẓriɣ d netta i d lexyal-nni i ttemliliɣ di tirga-w.
Ih, keččini, akked ttɛiciɣ acḥal aya, keč d tawizet-nni i d-kkseɣ
ger yiẓra, tinna ɣef wayef ttnadint meṛṛa tlawin, mi sliɣ i ṣṣutik, ttafraḥeɣ, teɣlayeḍ, teɛlayeḍ tesɛiḍ azal di tudert-iw.
La smeḥsiseɣ i wayen i yi-d-yezzin akken ad amneɣ ma d tidet
neɣ di targit i lliɣ, akken ad fehmeɣ ayen yeḍran yid-i,
skecmeɣ afus-iw ɣer daxel n tqemeǧǧet-ik, serseɣ afus-iw ɣef
wul-ik dɣa din tedduqseḍ, tura umneɣ telliḍ yid-i.
- 40 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
Ufiɣ-k-id a winna yerran azal i tmuɣli-w, a win yesnernayen
lebɣi, cukkeɣ d tagi i d tayri, tina akken i yesseḥman ṣṣura-w
mi akken imdanen meṛṛa yenɣa-ten usemmiḍ, tinna akken i yifkan swiɣ mi akken imdanen meṛṛa fuden.
Ger ifassen-is yeṭṭef-iyi, ayen akk yettengugun yeḥbes, nella
kan nekkni di sin, di tsusmi i aɣ-izzuzunen nefka lebɣi i wayen
nettḥussu, nmud tilelli i wulawen-nneɣ akken ad nidir lewqat
ur nezmir ad nettu, lewqat deg-i tettnerni leḥmala, ih leḥmalanni tufa lebɣi-s deg-neɣ.
Xas akken yekkat ugeffur, xas akken yella usemmiḍ, medden
akk ḥussen-as, ma d nekkni tedlaɣ-d lḥamu-nni i d-yulin si lqaɛ
n lebɣi, i aɣ-yewwin anda ur nebɣi ad nuɣal, nebɣa kan ad
neqqim dinna.
Allen-ik, allen-ik ttbeṛṛiqen yitran deg-sent, ini-yi d acu i bɣant
ɣur-I ? Mkul mi t-walaɣ ad iyi-teṭṭef tawla, ẓriɣ aṭas i iyizwaren ɣur-sent, zriɣ aṭas i mmuqlent i wumi heḍrent, i wumi
fkant asirem uqbel-iw, ul-ik daɣen ulac anda ur inuda ara, ur
yeǧǧi timura ibeɛden, acḥal d yiwet tewwiḍ yid-k, acḥal d
yiwet i wumi tefkiḍ afus-ik, teḍsiḍ yid-sent teččiḍ yid-sent,
tezhiḍ yid-sent uqbel-iw, ass-a tnudaḍ-d fell-i, d nnuba-w
daɣen wissen kan ma ad d-awiɣ i tudert-ik ayen yemxallafen
ɣef tid i iɛeddan, neɣ yiwen wass daɣen ad rnuɣ ɣer tidak
yemmuten. Ur bɣiɣ ad mmteɣ deg wul-ik, ur bɣiɣ ad rnuɣ ɣer
tidak i wumi tekkseḍ tudert, i tesbeɛdeḍ ɣef wul-ik akked
wallen-ik.
Bɣiɣ ad ɛiceɣ yid-k, ad nezhu ussan akked wuḍan siwa nekkni
di sin ad aɣ-d-llint meṛṛa tewwura, lmalaykat timaɛzuzin ad aɣd-zzint, ad ḥebseɣ leweqt ur ileḥḥu d leqrun nekkni kan di sin
la nzehhu, ad ṛwuɣ yid-k tudert ifazen. Keč mačči am wiyiḍ,
- 41 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
keč d iṭij mi ara d-yecreq ur yi-ttḥerrim di cebaḥa-inek, ur yittḥerrim di ṣṣut-ik, ad ak-ffkeɣ lehna, leḥmala, leḥnana, talwit i
wussan-ik i ak-d-yeqqimen.
Tamuɣli-k tessefraḥ-iyi, ul-iw yid-k yezha, ttxiqiɣ ma ur kwalaɣ, ayen akk i mennaɣ yid-k i s ḥusseɣ. Asmi ara yi-d-tiniḍ
ruḥ-d ad kem-waliɣ, ttḥiriɣ ad yali wass, tasebḥit mi ara dkkreɣ ttawiɣ-d acmumeḥ ɣef wudem-iw. Acḥal i tettibnin
tudert-iw yid-k, ufiɣ-d ddwa n leǧruḥ-iw, mennaɣ ad kecmeɣ
ɣer wul-ik ad waliɣ ayen ur d-yenni yimi-k. Mi ara waliɣ
tecmumḥeḍ-d ɣur-i ttmenniɣ-d kan yiwet n tɣawsa, ad sersseɣ
iḍudan-iw anda akken i d-yedduqus wul-ik.
Tenniḍ-iyi-d ad ruḥeɣ fell-am ur ttɛeṭṭileɣ, ass-n mi tesrafgeḍ
ul-iw fell-ak i yekkat, tasa-w tergaga mi tbeɛḍeḍ fell-i.
Tuɣal-iyi lɣerba d taxṣimt, qqaren wi i ibeɛden ɣef wallen
yettbeddil, wissen keč ul-ik fell-i ma ad ibeddel.
Aḥeq isem-ik quddreɣ, aḥeq lɛehd-nni ik- fkiɣ d yes ur ǧǧiɣ,
aḥeq ddunit-iw yid-k cuddeɣ ma qebleɣ tayri d wiyiḍ. A tamurt
siwel-as ɣur-i ad d-yuɣal ɣef weɛziz tejreḥ tasa, am seksu deg
wayeg i ixus lmelḥ, akka i tga tudert-iw ma ur telliḍ yid-i. yid-k
i yezha wul-iw ḥusseɣ i lefraq-inek. A tamurt n yiṭij iseḥmuyen
ulawen yenɣa usemmiḍ, siwel-as i weɛziz ɣur-i ad d-yuɣal inias yeccedhak lxaṭer, ccedhaɣ tamuɣli n wallen-ik tayri n wulik, leḥnana n yifassen-ik..
Nudaɣ, ḥewseɣ am tayri-k ur tt-ufiɣ, lemtel-ik yid-s ur dmlaleɣ, keč d iṭij-nni i d-yetteceṛṛiqen di ccetwa i dyettmuddun iceṛṛiqen yettbeṛṛiqen ɣef udfel, keč daɣen d
ageffur-nni i d-yesseḥyayen lqaɛa-nni i icaḍen deg unebdu, mi
akken medden akk uysen ur uminen ad d-teɣli tiqit deg
- 42 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
yigenni, keč i d-yesseḥyayen ul-nni inu yemmuten ur dnedduqus, keč d tafat n wallen-iw, ur yettwali ḥed siwa nekk.
A yitri n igenwan, siweḍ-as sslam-iw, steqsi-t ma yettu-yi neɣ
ala, steqsi-t ma zedɣeɣ ul-is yal ass, ini-as seg wasmi i iruḥ
tɣab teḍṣa ɣef wudem-iw, ini-as uggadeɣ, uggadeɣ amer ad tawint, amek ad teḍru yid-i, ini-as yeggumma wul fell-as ad
yeṣber.
Taḍṣa-nni n wallen-ik, acmumeḥ-nni n wudem-ik, widak akken
yid-sen nnumeɣ, ass-a beɛden fell-i, ad cehden wuḍan
iɣezzifen, ɣef wallen-iw fell-ak ur nekkaw.
Ay aɛziz-inu ma tecfiḍ ɣef wussan-nni deg wayeg nzehhu am
yifrax, ma d tura teǧǧiḍ ul-iw ixaq, tenniḍ-iyi lukan ad yi-tettuḍ
muḥal ad am-semḥeɣ, din ẓriɣ sɛiɣ azal ɣur-k. Ffreḥ a yul-iw
aɛziz-iw ad d-yuɣal, yenna-yi-d fell-i ur yeskiddib, ass-a ad dyas ger yifriwen-is ad iyi-yawi, ad nɛelli deg yigenwan ad nzur
idurar n leqbayel anda akken yettnecraḥ lxater.
Lukan ad tezreḍ acḥal ḥemleɣ ad sleɣ i ṣṣut-ik neɣ lewqat-nni
deg wayeg i aɣ-tezzuzun tsusmi, widak yesɛan lḥanna, nekkini
mebla ccek ɣur-k i ttxemmimeɣ xas akken zdat-i telliḍ,
tessewham-iyi tmuɣli-k ɣef tudert, temxalafeḍ ɣef wiyiḍ, qqim
kan akka telliḍ ur ttbeddil fell-i, nekk ad ḥebseɣ zzman i
wakken ad qqimeɣ kan deg iṚebbi n tayri-k .
Leḥmala ma tɛaceḍ-tt s tidet ad tferḥeḍ i teɣzi n iseggasen,
leḥmala ma tezdeɣ idammen-ik, ḥsu-k-id belli ad tidireḍ ger
wid yesɛan zzher ameqran, a lferḥ-is win i wumi yeččur wul-is
d leḥmala.
- 43 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
Tikwal ur d-ttafeɣ ara lehḍur s wayes ara ṣṣerwuɣ allaɣ-ik
akken ad tezreḍ acḥal i k-ḥemleɣ, ur yi-d-steqsay acḥal i kḥemleɣ, muqqel-d kan s allen-iw ad ak-d-rrent akk ɣef
isteqsiyen-ik xas akken keč ur tfehmeḍ tidderwect-iw meɛna
ul-ik yefhem iwala ayen yellan.
Ma akken i tettxemmimeḍ fell-i daɣen imir nekkini
ttxemmimeɣ fell-ak, imir i yettnerni wayen i izedɣen ulawennneɣ.
Selseɣ ijeǧǧigen i lqedd-ik, widak yessefraḥen tamuɣli-k,
widak ik yefkan lhiba d tissas. Si lebɛid i tettfeǧǧiǧeḍ am teslit
n unẓar, tinna yesɛan sebɛa ṣṣifat, tinna yettidiren ger igenni d
tegnawt, anwa i yennan tayri yerna-tt lxuf ?
Di lewqat-nni mi akken ad teɣreḍ lehḍur-agi inu, ayen yebɣu
xedmen-t yifassen-iw, ul-iw akked wallaɣ-iw, fell-ak i
ttxemmimen, di mkul lewqt akken yebɣu iga lḥal d ageffur neɣ
d iṭij, aḍu, ṛṛɛud, lebreq…ulac acu ara yesbeɛden ṣṣura-k ɣef
tmuɣli-iw. Mi akken ad teɣreḍ lehḍur-agi inu bɣiɣ ad teḥsuḍ
acḥal i teswiḍ ɣur-i, nniɣ-t-id ad t-id-ɛawdaɣ, teɣlayeḍ
teɛlayeḍ.
Eǧǧ-iyi ur yi-d-ssaqsay ara, anef-iyi ad arguɣ di tnafa-w mi
akken ur lliɣ yid-k, xas akken d nekk kan i iheddren, xas akken
d keč kan i yesmeḥsisen ẓriɣ ayen akk i d-qqareɣ tebɣiḍ ad tid-iniḍ. Ur ak-nniɣ ini-yi-d, mebla ma yesferḥ-iyi-d yimi-k si
lqaɛ n wallen-ik yettbeṛṛiqen, ɣriɣ ayen akk ur d-yuri ufus-ik.
D keč kan ara xtireɣ, abrid-ik ɣer leǧennet neɣ ɣer tmes yid-k
kan ara dduɣ. Leḥmala-w, d leḥmala n tameṭṭut yesɛan awal,
tinna ur tettruzu tiṭ, tinna ur nettwexxir ɣer deffir.
- 44 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
Ḥemleɣ-k keččini, keččini kan acku d keččini kan mačči d
wayeḍ, keččini kan i yesɛan tazmert tbeddleḍ nnhati-nni i
izedɣen deg-i s teḍsa i icebbḥen udem-iw.
Yusem lmektub deg wayen yexdem ufus-is, yessemlal-aɣ,
yehda-aɣ tarzeft ur yeẓri ssuma-s, yehda-aɣ lfakiya, ijeǧǧigen,
kra n teḥjurin n skker, leḥrir, d waman isemmaḍen d kra n
tɛeqqayin n leḥnana, ciṭ n tayri akked kra n tmiqwa n ssbeṛ.
Di sin neggul ad nebnu axxam n tudert yeṣfan, s nniyya i
icebḥen s tidet nezzi-as-d s tizzegzewt ur nettɣar, tizzegzewt ur
tezmir tmes ad tfeẓ.
Aqla-k dina, aqla-k dagi, aqli da aqli dina, daxel-iw yiwet n
tafat iyi-d-yeskanen amek iga wudem-ik ma yi-tekkes lɣerba
ger wallen-iw, ruḥ rnu sebɛed ɣef walɣ-iw, ɣef wul-iw, dina di
tmura nni ibeɛden, xas akken ur yezmir ḥed ad yenfu lexyal-ik,
xas keč truḥeḍ tbeɛḍeḍ netta yezga yid-i yella. Ma muqleɣ
udm-iw ɣer lemri, d udem-ik i yi-d yettbanen anda ddiɣ yedda,
dina neɣ dagi, telliḍ neɣ ulac-ik udem-ik a t-waliɣ di tafat n
tziri neɣ di tafat n ṣbeḥ.
Yiwen yiḍ urgaɣ targit d yiwen ugellid i walaɣ icebuben-is
cban dheb, tamuɣl-is tsseḥluy si yir aṭṭan. iṭij fell-aɣ ur yeɣli,
isuden-iyi ɣef unyir-iw, ṣifa-s d tin i cebḥen i tmuɣli, muqleɣ-tid ɣer wallen ! aya allen-is! Allen-is ɣef wayef id-ḥkiɣ achal,
ass-a daɣen mazal ad-inniɣ, allen-is, allen-is cbant lebḥer, degsent yewwi-yi ɣer ddunit tis snat, allen-is deg-sent i tettu
umeɣbun lemḥan-is, deg-sent yeǧǧuǧug lwerd di yir lawan,
deg-sent leḥmala-w treṣṣa, teger iẓuran, ḥed ur yezmir ad ttiqleɛ.
Leḥnana-as tettawi-yi anda akken tettiɛziz tudert, tikwal
ḥemleɣ ad heḍreɣ ɣef leḥmala n tmurt-iw neɣ ɣef lḥif-nni deg
- 45 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
wayeg id d-kkreɣ, daɣen ttaruɣ ɣef leḥmala n wul-iw tina
yecban tidderwect. Xas akken lebḥer yerfa, iṭeggir-d tikufta n
wurrif, iṭij icerq-d deg iḍ, itran cebbeḥen-aɣ-d tagnitt, aken a
nidir yiwen yiḍ ur nesɛi tafejrit.
Mi akken at ṭṭfeḍ afus-iw din lebḥer yetsusum, i tekkes-as
wurrif, yezuzzun lemwaj-is amzun yekseb tayri yecban tinnneɣ.
Awi-d afus-ik ini-yi-d ḥemleɣ-kem, awi-yi yid-k anda tebɣuḍ
truḥeḍ, ak-d jemɛeɣ 10000 n leṣnaf ijeǧǧigen yellan di ddunit
meṛṛa, imi tuklaleḍ, tesɛiḍ azal ɛlayen d yiwen umkan iqerben
ɣer yitran
Assen ma d-asseḍ si lɣerba, tamedit-nni d tin ur necbi tiyiḍ, imi
d tamedit i kesbeɣ dayla-w, ṭṭef-iyi ɣur-k imi cedhaɣ leḥnanak, sens taftilt-nni, rnu reḍl-d uḍan xellef-iten i tmeddit-agi, ahat
a nettu azekka, iḍ agi ad iḍul, taṣebḥit ur d-ttili.
Heggaɣ-ak-d imensi, d waṭas n tẓidanin, aṭas n lfakya, ad nfuɣ
naddam deg walɣ-ik, ass-a nesɛa kan amkan I lehḍur n tayri.
- 46 -
Aqcic iznuzun ijeǧǧigen
Anwa yufan iman-is, anwa ur nesɛi ugur di tudert-is n yal ass,
kra n win yesɛan ul, yettḥussu i wayen iqerḥen kra n win
yettendemmayen ma yexdem ayen n dir, kra n win yetqelliqen,
wigi akk d wid yesɛan lḥanna deg wul-nsen. Wid-nni i wumi
ččuren leǧyub-nsen, ur gganen alamma yeččur uɛebbuḍ-nsen.
Ad ṭṭsen mebɣir ma sɛan ayen ɣef wayef ara xemmen, ur sɛin
uguren akken ad asen-d-afen tifrat, mi ara ṭṭsen, ur ttargun ara,
ur ten-yetteqraḥ wul-nsen. Ma d winna meskin ara yeṭṭsen
aɛebbuḍ-is d ilem, mi yeṭṭes, ad d-yedduqqes si tnafa,
tessewḥac-it targit mkul mi ara yeqqen allen-is, yettaggad ad
yeṭṭes, ma ur yeṭṭis ad yettnazaɛ seg laẓ.
Mi ara yelḥu, mkul lqedma s nnehta, ugur i wumi yufa tifrat,
wayeḍ ad yeggani tawwurt, yettmenni lukan yesɛa ciṭ n wafud
tili di dqiqa ad yafeg leɛmer-is ur yeksib la adrim, la ṣṣeḥḥa,
ayen akk i yebɣa ur t-yelḥiq, asirem-is anda akken id-illul i
yemmut.
Asmi yemmut baba, nniɣ-as dayen tekfa ddunit fell-i, ur setteɣ,
ur tesseɣ, yeṛṛez wul-iw, kkawen yifadden-iw. Leḥḥuɣ deg
ubrid, ḥed ur t-walaɣ, heddren-i-yid ur sen-sliɣ, sbeḥ neɣ
tameddit, allen-iw ur kkawent. Yiwen wass taṣebḥit urɛad i dyecriq yiṭij, leḥḥuɣ ɣer taddart n Tirmitin, anda ttruḥuɣ yal ass
akken ad xedmeɣ, walaɣ yiwen yilemzi i leḥḥu s yiwen uḍar
- 47 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
wayeḍ niḍen igzem-as, mmuqqleɣ-t ɣer wudem-is s wallen-nni
inu iḥeznen, netta daɣen immuqqel-iyi-d, udem-is yettfeǧǧiǧ s
yiwen nnuṛ, acmumeḥ ɣef wudem-is, yenna-yi-d " azul" rriɣ-as
" azul ". Kemmleɣ abrid-inu, weḥd-i ttxemmimeɣ : ileḥḥu s
yiwen uḍar, yekker ṣbeḥ zik akken ad yexdem !
Tameddit mi d-uɣaleɣ, ufiɣ-t-id deg yiwen umkan yeznuzu
ijeǧǧigen, nniɣ-as, lukan d nekk i yellan am netta, ur zmireɣ ad
ffɣeɣ, ad yi-d-walin medden, ad waliɣ kan amek ara geɣ lḥedd
i ddunnit-iw, ad mmteɣ i lebda. Ciṭuḥ akka walaɣ yiwen urgaz
yeṭṭef sin igerdan deg yiṚebbi-s, immudd afus-is i win ara asd-iseddqen duṛu neɣ snat.
Aṭas i as-yennan, argaz am wihin, ur ixeddem ara ?!, maca
inim-iyi-d anda ara yexdem? D acu ara yexdem? Lukan yufa,
anwa ara imudden afus-is i lɣaci allen-is di lqaɛa ttudument d
imeṭṭi.
Yal ass, la nettwali tiḥdayin d timecṭaḥ deg yiberdan ssuturent,
ttakrent, ɛemdent ad xedment lmuḥal akken ad d-awint d acu
ara ččent, ur sɛint azref di tudert nettidir nekkni, ur sɛint azref
ad ruḥent ɣer llakul, ur sɛint anda ara ddarint deg ugeffur neɣ
deg yiṭij, ahat ta teɣleḍ, ta tettwaḍlem, ta tettwakellex, ta
ḍeggren-tt yimawlan-is, ta teɛya si temɛict n ddel, di lbaṭel i
tettidir yal ass, ta d tameṭṭut n baba-s, ta d baba-s, ta d gma-s…
Wwḍeɣ s axxam, swiɣ lkas n waman, lexyal n uqcic-nni
yeznuzun ijeǧǧigen yeggumma ad yekkes ger wallen-iw.
Ḥusseɣ i yiman-iw ur sɛiɣ azal i wulmen, aqcic-nni ifaz aṭas
fell-i, yesɛa afud ur sɛiɣ nekkini, yeṭṭef di tudert xas tudert
tekkes-as ayen yeɣlayen, tekkes-as aḍar ɣef wayef i ileḥḥu.
Ṭṭerḍqeɣ d imeṭṭi, imi ur uklaleɣ ara tudert-agi i yi-yefka sidi
Ṛebbi.
- 48 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
Sɛiɣ ifassen, iḍarren, allen icebḥen, medden qqaren-iyi-d akk
tmelḥeḍ, sɛiɣ amkan n lxedma ur sɛin wiyiḍ. Annect-a akk,
nekk qeḍɛeɣ asirem di ddunnit mi ruḥeɣ ad ṭṭseɣ, ttmenniɣ ur
d-ttakiɣ taṣebḥit.
Aqcic-nni yeznuzun ijeǧǧiǧen ur ssineɣ d anwa-t, netta i dyerran asirem i wul-iw, d netta i d sebba armi wwḍeɣ ass-a
anda wwḍeɣ, ẓriɣ lukan kemmleɣ deg ubrid-nni i d-wwiɣ,
aqel-iyi deg wid yemmuten.
Ur Ẓriɣ ma d lmalaykat, d Ṛebbi i t-id-iceyyɛen neɣ mlaleɣ-t-id
kan deg ubrid ad yili d sebba n ucmumeḥ-iw i d-ilulen ɣef
wudem-iw. Taṣebḥit mi d-kkreɣ, kkseɣ tafulaṛt-nni tamecṭuḥt i
tteqqneɣ i uqerruy-iw, seg wasmi yemmut baba, tteqqneɣ-tt ula
ɣer lexedma imi iruḥ-iyi lebɣi am akken ad mecḍeɣ acebbubiw. Ffɣeɣ seg uxxam, ruḥeɣ ɣer lxedma, asirem-iw ad
mmaggreɣ u ad waliɣ aqcic-nni yeznuzun ijeǧǧigen, ad d-aɣeɣ
tajeǧǧigt ɣur-s. wwḍeɣ ɣer din ur t-ufiɣ, tameddit daɣen ur tufiɣ. Seg wass-nni ur t-id mlaleɣ, steqsaɣ arrac yeznuzun din-a,
nnan-iyi-d di leɛmer i walan aqcic yeznuzun ijeǧǧigen ur
yesɛan ara aḍar. Win steqsaɣ fell-as ad yewhem, nekkini ẓriɣ
mačči d targit i walaɣ, ẓriɣ walaɣ-t s tidet.
Uɣaleɣ yal ass mi ara ruḥeɣ ɣer lxedma, ttmuquleɣ akka d
wakka anida ara t-waliɣ lumaɛna asirem-iw amzun yuɣal d
lmuḥal, yuɣal lebɣ-iw meqqer akken ad t-waliɣ acku d netta i d
sebba armi tuɣal ddunnit-iw tesɛa azal. Ih tesɛa azal xas llan
lɛibad iyi-yifen, aṭas daɣen i ifeɣ, llant aṭas n teḥdayin i
yettidiren deg yixxamen ur ɣrint, ur tteffɣent, wamag tiyiḍ
ɣrant, ur ufint axeddim, uɣalent ɣer uxxam ulac lxilaf gar-asent
am tidak ur nekcim ɣer uɣerbaz. Aṭas n warrac i d-yeffɣen di
tsedawit ur ufin anda ara ddun, ad ṭṭsen arma d azal, ad kkren
ad ttezzin i babat-sen neɣ yemmat-sen akken ad asen-d-tfek
- 49 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
duru neɣ snat iwakken ad d-aɣen ddexxan, ad nɣen yis aqelleq
n wass ɣezzifen, baba-s afus-is ɣer lǧib ad as-d-yeḥzer duru,
ma d iles-is ad as-d-immud mebla cceḥḥa lehḍur qessiḥen am
lmut, ara imeḥqen ul n uqcic meskin, s leḥya ad imudd afus-is,
ad yeffeɣ ɣer lqahwa di lǧib-is yesɛa kan s wayes ara d-yaɣ
afenǧal n lqahwa akked sin yigiṛwan. Ad yeqqim di lqahwa ad
yettwali tizyiwin-is mkul wa d acu yesɛa, tikwal ur nettamen
ara mi ara d-inin leflani ur yesɛa iqcer n wuɣrum deg uxxam-is.
Ih llan lɛibad ma ččan tanalt ur setten imensi, wis ma llan wid i
ten-id-yettmektin neɣ ala, mi ara waliɣ akk imdanen-agi xuṣen
di kulci, ur ɣrin ur xeddmen, wa yuɣ-itt di ṣṣeḥḥa-s, wa igzemas uḍar neɣ sin, wa meskin ilul-d ur yettwali ara, wa yettwali
yuɣal yekkes-as Ṛebbi tafat n wallen-is, wigi akk yerna sɛan
afud ttɛicin, ssaramen di tudert yelhan, wiyiḍ ixleq-iten-id
Ṛebbi s wayen akk yelhan, ciṭuḥ kan n wugur ma sɛant ad dyeɣli fell-asen yigenni amzun tekfa ddunnit .
Ihi akken yebɣu nesɛa uguren, ulac ugur ur nesɛi tifrat akken
yebɣu yeḥzen wul, neḥwaǧ kan ciṭ n wakud ; d netta i d ddwa n
mkul ccedda.
Ur ilaq ad neqḍeɛ asirem acku ma yeǧǧa-aɣ iruḥ, ifen-aɣ kan
wid yemmuten. Ad nelmed tiḥerci s wayes ara nizmir ad dnerfed iman-nneɣ mkul mi ara neɣli acku win ur neɣli ur
yettimɣur. D wagi i d lqanun n ddunnit, ayagi i d-nniɣ ur iyi-td-yenna ḥed, lemdeɣ-t-id asmi akken ɣliɣ kkreɣ mi iyi-dimudd afus uqcic-nni yeznuzun ijeǧǧigen.
Mennaɣ lukan siwa leḥmala i yellan di ddunnit, leḥzen ulac,
imeṭṭi daɣen ulac, lmut ulac, lehlak daɣen ulac, ḥemleɣ akk
lɛibad xas akken di leɛmer i iyi-fehmen, ḥemleɣ akk widak
yesɛan leḥmala deg wulawen-nsen, xas akken ur fehmen d acu
i d leḥmala.
- 50 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
Acu i d leḥmala ?
Amek ? anda i d-tettlal ?
Leḥmala akken ad tɛic, tlaq-as talwit, ilaq ad nili nestufa mkul
mi ɣ-tsuref tegnit, ad nefk ayen i wumi nezmer mebɣir ma
nurǧa tiririt sɣur wayeḍ. Ad nessufeɣ seg wulawen-nneɣ ayen
yemxallafen gar-aneɣ, daɣen ad nṛebbi ul ɣef leḥmala d
ukukru, mi ara nextir winna i wumi ad nefk ayen yelhan degneɣ, ilaq ad nextir s tayri.tidet tezwar kulci acku mi yebda wul
yettcakka din i yettsellik wayen akken yebdan. Ilaq ad nẓer acu
i swan imeṭṭawen mi ara iru lɛebd-nni iɣ-iḥemlen fell-aneɣ,
ilaq ad nizmir ad nessifsus taɛkkemt ɣef wayeḍ, ad t-nessefreḥ
ma yeḥzen, tirrugza akked nnif ur sɛin azal deg unnar n tayri.
- 51 -
Ṛebbi
Anwa deg-neɣ ur nesteqsa yiwen wass iman-is :
-anwa id Ṛebbi ?
-Amek iga ?
-Anda i yella ?
-Annect iwweḍ ?
-Ṛebbi yesɛa ṛṛuḥ neɣ ala ?
-Isɛa tafekka neɣ ala ?
Ṛebbi xas ur t-nettwali ara, yella di mkul amkan, yettwali-yaɣd anda nebɣu nella, yeẓra yal-ass acu nxeddem, Ṛebbi ixleqaɣ-d, ixleq-d daɣen ddunnit a deg-ayeg nettɛici, ixelq-d igenni,
iṭij, tiziri d yetran, ixelq-d akk ayen ttwalint wallen, mačči kan
d annect-a ixelq-d daɣen ibelɛac, iferṭṭeṭṭa, tijeǧǧigin, ṭjur,
ifrax, idurar, lebḥur, isafen,…ixelq-d ula d ayen ur tezmir tiṭ n
lɛebd ad twali.
Ṛebbi yesɛa tazmert, d ayen it-yeǧǧan ad d-yexleq ayen akk
yebɣa, izmer i kullec, ulac acu i iweɛren fella-s.
Ṛebbi yelha, d win ur nxus, ayen akk ixeddem d lḥeq, Ṛebbi
ixelq-d igenni d ameqran icebbeḥ-it s yetran d waṭṭas n lecɣal
nniḍen ur nezmir a nefhem, Ṛebbi iḥemmel-aɣ, yebɣa daɣen
at-nḥemmel, d yiwen ur nettebeddil, d netta kan i yellan ur yelli
wayeḍ, ur d-ilul ur yettmettat, yezmer aɣ-yekkes tudert amek
akken iɣ-tt-id-yefka.
- 52 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
Qqareɣ-as imi Ṛebbi iḥemmel-aɣ, ayen yella leḥzen di ddunnit,
deg wulawen-nneɣ, ayen yella waṭas n lbaṭel, ayen llan leɛibad
ihelken di mkul tiɣmert n ddunit, igerdan d imecṭaḥ lattmettaten yal ass, s waṭṭanen yemxallafen, ayen imdanen wa
yekreh wa, wa yettasem seg wa, wa ineq wa, ayen annect-a akk
n lbaṭel, ayen yella ṭrad ger tmura, ger yegduden. ayen id dyexleq ayen yelhan akked wayen n diri di ddunit-a deg-ayeg
nettidir. Ixelq-d taḍṣa d imeṭṭi, lferḥ d leḥzen. Wa yufa akk
ayen yeḥwaǧ di tudert-is n yal ass, yewweḍ akk ayen yebɣa
mebla leɛtab, wayeḍ ixeddem am zal am yiḍ ur yelḥiq, anda
yedda ɣelqent tewwura fell-as, uguren tabaɛent amzun xelqend i netta, ur yefhim ayen iḍerrun yid-s.
Ayen imdanen mxallafen, wa yeḥnin, wa ul-is yeqseḥ, wa
yesɛa zher uguren ur ten-yesin, tiwwura akk fetḥent zdat-s, wa
mi iḍegger aḍar-is ad yeɣli.
Ayen yella leḥram d leḥlal, nnan-d Ṛebbi yelha, ḥnin,
yettsemmiḥ, iḥemmel imdanen id d-yexleq, ihi d nekkni ur
nelhi ! acku ur nettaɣ ara awal-is, ur nelḥi aken iɣ-yenna, ixelqd Adam d Ḥewwa, ttidiren deg yiwen umkan igellen deg
igenwan ɛlayen yeččuren d lfakia, d waṭas n wayen akk yelhan,
ijeǧǧigen, ifrax, tiziḍanin, aman…amkan-a isem-is lǧennet.
Ṛebbi yefka-yasen azref ad ččen ayen bɣan ala yiwet n lfakiya
di yiwet n ṭṭejra n ttefaḥ, Ṛebbi mi-d-yexleq lmalaykat ixelq-d
daɣen cciṭan, d aɛdaw n Ṛebbi, iruḥ ikellex-as i Ḥewwa akken
a ttečč lfakiya-nni is-iḥerrem Ṛebbi. Aka Ḥewwa akked Adam
ččan si lfakiya-nni isen-yugi Ṛebbi, uɣen-as awal i cciṭan, dɣa
din Ṛebbi yefqeɛ fell-asen, ilaq a ten-iɛaqeb, yenna-yasen ad
tefɣem si leǧnan-agi iwen-fkiɣ, ad truḥem ad tidirem anda llan
isennanen d waṭas n ṭjur n diri, anda llan aṭas n waṭṭanen, ad
idiren anda ad yili leḥzen d waṭas n lbatel, d tidirem anda ad dyas yiwen wass ad temtem.
- 53 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
Akka nettidir di leḥram id yewwi ɣer ddunit yiwen n lɛebd,
wagi d Adam, dderya-s ad tḥaz akk di leḥram-agi. Tikwal
nxeddem ayen n dir xas neẓra dirit, qqareɣ-as, ahat Ṛebbi
yendem imi id-ixleq amdan acku isexṣer udem n ddunit-nni
icebḥen id-yexleq, timdinin, tuddar umsent, ula d igenni yenṭer.
Yiwen wass d anegaru ad d-yelḥeq Ṛebbi ad iɛaqeb amdan,
yiwen wass ad tenger ddunit, yiwen wass ad d-yenfel lebḥer
ɣef wakal, neɣ ad tecɛel tmes di mkul amkan, neɣ ad d-yali
uweṭṭuf si tmurt, dayen ur tezmir lqaɛa ad tawi, ad yečč akk
ayen yellan ɣef ddunnit. Akka i d-nnan…
- 54 -
Tasusmi d ddheb
Ay allen ittwalin di ṭṭlam ur nesɛi tilisa, i ttwalin ayen ad dyilin azekka, ay allen ifehmen tamuɣli n wiyiḍ, a yaḍar ileḥun
ɣef wagu, azzel qḍeɛ wi ik yifen, a yaḍu ittawin lehḍur, i
wayen ur nelli yidek ma d yeddu, ḥader abrid ma ak iɛreq, ɣer
yal ameẓẓuɣ ɛjel tikli, zreɛ ay d-jemɛeḍ, iles ma ur d-inni ayen
twala tiṭ ad yehlek, am teqṣiṭ n uggellid id-ḥekkun si zman
aqdim.
Yella yiwen uggellid isɛa ticcewt deg uqeruy-is, iffer-itt ɣef
medden meṛṛa, ala yiwen n wakli is ittseṭṭilen acebub-is i
iɛelmen s lbaḍna-s.
Lukan ad yessel yiwen n lxelq di ddunnit s lbaḍna-w ad
gezmaɣ aqerruy-ik, akka i yenna uggellid i wakl-is.
Akli ijmeɛ sser n ugellid s lxuf amer ad ittwagzem aqerruy-is,
iseggasen a ttɛeddin, akli tdub ṣura-s imi ur yenni i yiwen ayen
yeẓra, yiwen wass tusa-t-id tikti. Iruḥ ɣer tiẓgi anda ur yezdiɣ
yiwen, ama d amdan, ama d aɣarsiw, iɣza tasraft teɣmeq
nezzeh, imir iḥka ɣer daxel : “aggelid isɛa ticcewt, aggellid isɛa
ticcewt, aggelid isɛa ticcewt…”, ihḍer armi i iḥulfa iman-is
ifesus dayen tuɣal-it-id tarwiḥt, imir yerra akal id d-isekfel
amzun akken imḍel lbaḍna-nni n ugellid, isers taɛkemt iɛebba
acḥal d lesnin.
- 55 -
Itran, leḥzen, tirga, asirem…
Ruḥ ya zman, amkan anda imḍel wakli sser n ugellid temɣi-d
deg-s tɣanimt, iɛedda-d umeksa, s lmus inǧer-itt ttaqeṣṣabt,
ileḥu di temdint yis i ttzemmiṛ, s lqedra n Ṛebbi taqeṣṣabt-nni
tesufuɣ-d lehḍur teqqar : agellid isɛa ticcewt, agellid isɛa
ticcewt, agellid isɛa ticcewt… akka armi slan akk medden, sser
n ugellid yewweḍ ɣer yal ameẓẓuɣ. Indeh ugellid ɣef wakli
igzem-as aqerruy-is imi siwa netta i iɛelmen s lbaḍna-s, ɣef d
aya i qqaren “tasusmi d dheb”.
- 56 -
Tiẓrigin n Usqamu Unnig n Timmuzɣa
Editions du Haut Commissariat à l'Amazighité
-o-O-oCollection “Idlisen-nneɣ”
01- Khalfa MAMRI, Abane Ramdane, ar taggara d netta i d bab n timmunent , 2003.
(Tasuqelt : Abdenour HADJ-SAID d Youcef MERAHI )
02- Slimane ZAMOUCHE, Uḍan n tegrest, 2003.
03- Omar DAHMOUNE, Bu tqulhatin, 2003.
04- Mohand Akli HADDADOU, Lexique du corps humain, 2003.
05- Hocine ARBAOUI, Idurar ireqmanen (Sophonisbe), 2004.
06- Slimane ZAMOUCHE, Inigan, 2004.
07- S. HACID & K. FERHOUH, Laṣel ittabaɛ laṣel akk d : Tafunast igujilen, 2004.
08- Y. AHMED ZAYED & R. KAHLOUCHE, Lexique des sciences de la terre et
lexique animal, 2004.
09- Lhadi BELLA, Lunǧa, 2004.
10- Antoine de St EXUPERY, Le Petit Prince, 2004.
(Tasuqelt : Habib Allah MANSOURI, Ageldun amecṭuḥ )
11- Djamel HAMRI, Agerruj n teqbaylit, 2004.
12- Ramdane OUSLIMANI, Akli ungif, 2004.
13- Habib Allah MANSOURI, Amawal n tmaziɣt tatrart, édition revue et
augmentée,
2004.
14- Ali KHALFA, Angal n webrid, 2004.
15- Halima AIT ALI TOUDERT, Ayen i ɣ-d-nnan gar yetran, 2004.
16- Mouloud FERAOUN, Le fils du pauvre, 2004.
(Tasuqelt : Moussa OULD TALEB, Mmi-s n yigellil,
Tazwart : Youcef MERAHI)
17- Mohand Akli HADDADOU, Recueil des prénoms amazighs, 2004.
18- Nadia BENMOUHOUB, Tamacahut n Basɣar, 2004.
19- Youcef MERAHI, Taqbaylit ass s wass, 2004.
20- Abdelhafidh KERROUCHE, Teɣzi n yiles, 2004.
21- Ahmed HAMADOUCHE, Tiɣri n umsedrar, 2004.
22- Slimane BELHARET, Awal ɣef wawal, 2005.
23- Madjid SI MOHAMEDI, Afus seg-m, 2005.
24- Abdellah HAMANE, Merwas di lberj n yiṭij - aḥric I, 2005.
25- Collectif, Tibḥirt n yimedyazen, 2005.
26- Mourad ZIMU, Tikli, tullisin nniḍen, 2005.
27- Tayeb DJELLAL, Si tinfusin n umaḍal, 2005.
28- Yahia AIT YAHIATENE, Faḍma n Summer, 2006.
29- Abdellah HAMANE, Merwas di lberj n yiṭij - aḥric II, 2006.
30- Lounes BENREJDAL, Tamacahut n bu yedmim, 2006.
31- Mezyan OU MOH, Tamacahut n umeksa, 2006.
32- Abdellah ARKOUB, Nnig wurfan, 2006.
33- Ali MAKOUR, Ḥmed n ugellid, 2006.
34- Y. BOULMA & S. ABDENBI, Am tmeqqunt n tjeǧǧigin, 2006.
35- Mohand Akli SALHI, Amawal n tsekla, 2006.
36- O. KERDJA & A. MEGHNEM, Amawal amecṭuḥ n ugama, 2006.
37- Ali EL-HADJEN, Tudert d usirem, 2006.
38- Hadjira OUBACHIR, Uzzu n tayri, 2007.
39- Djamel BENAOUF, Di tmurt uɛekki, 2007.
40- Said IAMRACHE, Timenna n Saɛid Iɛemrac, 2007.
41- Mohamed MEDJDOUB, Baba Carlu, 2007.
42- Nadia BENMOUHOUB, Tafunast igujilen, 2007.
43- Ali MOKRANI, Agama s tugniwin, 2007.
44- Fatma ELKOUCHA, Tamedyazt n Yasmin, 2007.
45- Naima HADJOU, Amennuɣ n tudert-iw, 2007.
46- Hocine LAOUES, Gar umqadmu d umnelti, 2007.
47- Omar KHAYAM, Rubaɛiyyat, 2007 (Tasuqelt : Abdellah HAMANE)
48- Ferdinand DUCHENE, Tamilla, 2007(Tasuqelt : Habib Allah MANSOURI)
49- Slimane ZAMOUCHE, Agellil akk d ineffuten yelhan, 2007.
50- Djamel HAMRI, Anadi di tmedyazt, 2007.
51- Khaled FERHOUH, Ḥku-yaɣ-d tamacahut, 2007.
52- Lhadi BELLA, Awal d usefru, 2007.
53- Omar DAHMOUNE, Agu, 2007.
54- SOPHOCLE, Untigun, 2007 (Tasuqelt : Yahia AIT YAHIATENE)
55- Ahmed HAMADOUCHE, Inzan tiqsiḍin, 2007.
56- Ouiza GRAINE, Isefra n tmaziɣt, 2007.
57- Lounès BENREJDAL, Inzan n teqbaylit, 2007.
58- Akli OUTAMAZIRT, Targit, 2008.
59- Mohamed Salah OUNISSI, Tametna n umenzu, 2008.
60- Ramdane ABDENBI, Anagi, 2008.
61- Ramdane LASHEB, Ccna n tlawin ɣef ṭṭrad 54/62, 2008.
62- Said CHEMAKH, Ger zik d tura, 2008.
63- Tiddukla Yusef U Qasi - Si Muḥend U Mḥend, Tafaska n tmedyazt_1, 2008.
64- Sadi DOURMANE, Abrid n tudert-iw, 2008.
65- Dahbia AMOUR, Tudert s tmedyazt, 2009.
66- TANASLIT, Akli n tayri, 2009.
67- Djaffar CHIBANI, Ddeqs-nneɣ, 2009.
68- Belkacem IHIDJATEN, Iṭij asemmaḍ, 2009.
69- Abdellah HAMANE, Tisri n tayri, 2009.
70- Said ABDELLI, Tidwirin, 2009.
71- Said ZANOUN, Bururu yeḥya-d, 2009.
72- U LAMARA, Tullianum, taggara n Yugurten, 2009.
73- Tiddukla Yusef U Qasi - Si Muḥend U Mḥend, Tafaska n tmedyazt_2, 2009.
74- Chabane OULAMARA, Azamul n tmusni, 2010.
75- Mehenna SEHRANE, Awal ɣef yiɣersiwen, 2010.
76- Mohand Ouali KEZZAR, Tibratin, 2010.
77- R. OULHA, M. BOURIDANE, K. HOCINE, Tamellaḥt n Belɛeggal, 2010.
78- Mohamed Zakaria BENRAMDANE, Iɣsan s teqbaylit, 2010.
79- M. DJEGHALI, S. SELLAH, Amawal n yiɣersiwen n yilel, 2010.
80- Abdellah HAMANE, Tawaɣit n tayri, 2011.
Actes de colloques
01- Actes des journées d'étude sur La connaissance de l'histoire de l'Algérie, mars
1998.
- Actes des journées d'étude sur L'enseignement de Tamazight, mai 1998.
- Actes des journées d'étude sur Tamazight dans le système de la
communication, juin 1998.
02- Actes des journées d’étude sur La réhabilitation de l’environnement culturel
amazigh et sur tamazight dans l’environnement juridique, 2000.
03- Actes des journées d'étude sur Approche et étude sur l'amazighité, 2000/2001.
04- Actes du colloque sur Le mouvement national et la revendication amazighe,
2002.
05- Actes du colloque international sur Tamazight face aux défis de la modernité,
2002.
06- Actes des séminaires sur la formation des enseignants de Tamazight et
l'enseignement de la langue et de l'histoire amazighe, 2003.
07- Actes du colloque : Identité, langue et Etat, 2003.
- Actes du colloque : La permanence de l'architecture amazighe et l'évolution
des
cités en Algérie, 2003.
08- Actes des stages de perfectionnement pour les enseignants de tamazight, mars
2004.
09- Actes du stage de perfectionnement des enseignants de la langue amazighe,
30/31 mars 2004.
10- Actes du Colloque : Le passage à l'écrit des langues et cultures de tradition orale,
le cas de Tamazight, 2004. (Voir Timmuzgha N°13)
11- Actes du Colloque : La littérature amazighe : de l'oralité à l'écrit, 2005
(Voir Timmuzgha N°14)
12- Actes du Colloque : Tamazight dans les médias et à l'école : hypofonctionnalité
et usages du lexique, 2006 (Voir Timmuzgha N°15)
13- Actes du colloque sur Le patrimoine culturel immatériel amazigh, 2006.
14- Actes du colloque sur Le libyco-berbère ou le Tifinagh ; de l'authenticité à
l'usage pratique, 2007.
15- Actes du colloque : L’apport des amazighs à la civilisation universelle, 2009.
16- Actes des Journées d'étude sur l’enseignement de Tamazight, Région Est, 2009.
- Actes de la Genèse de l’enseignement de Tamazight depuis le XIXème
siècle, 2009.
- Actes du Stage de perfectionnement pour les enseignants du primaire,
2009.
17- Actes du colloque sur La standardisation de l’écriture amazighe, 2011.
18- Actes du colloque sur Les Royaumes amazighs de la période musulmane, 2011.
- Actes du colloque sur Le Royaume de Koukou, 2011.
Revue « Timmuzgha »
Revue d'études amazighes du Haut Commissariat à l'Amazighité :
N° 1, avril 1999, ----- N°22, janvier 2011.
- N°10, octobre 2004, Spécial Mohya, Entretien.
- N°12, décembre 2006, Tajmilt i Si Muḥend U Mḥend.
- N° spécial en Tamazight :
. N°16, janvier 2008.
. N°17, avril 2008.
. N°19, août 2008.
Revue « Tamazight tura »
Revue en Tamazight du Haut Commissariat à l'Amazighité :
N° 1, janvier 2009, ----- N°7, avril 2011.
Autres publications
01- Chafik MOHAMED, Aperçu sur trente trois siècles de l'histoire des
imazighènes,
1997.
02- Annuaire des associations culturelles amazighes, 2000.
03- Idir El-Watani, L'Algérie libre vivra, 2001.
04- Mohand Oulhadj LACEB, La phonologie générative du kabyle : l'emphase et
son
harmonie. Tome1, Histoire et fondements d'un débat argumentaire, 2007.
05- Mohand Oulhadj LACEB, La phonologie générative du kabyle : l'emphase et
son
harmonie. Tome2, Analyse et représentation phonologique, 2007.
06- Collectif, Mouloud FERAOUN, Evocation, Actes du Colloque, 2008.
07- Catalogue des publications du HCA, 2008.
08- Catalogue des publications du HCA, 2009.
09- Boudjema AZIRI, Néologismes et calques dans les médias amazighs, 2009.
10- Mohand Idir AIT AMRANE, Kker a mmi-s umaziɣ, 2010.
Consultings
01- Kamel BOUAMARA, Nekni d wiyiḍ, 1998.
02- Mouloud FERAOUN, Jours de Kabylie, 1999.
(Tasuqelt : Kamel BOUAMARA, Ussan di tmurt)
03- Nora TIGZIRI - Amar NABTI, Etude sur « L'enseignement de la langue
amazighe : bilan et perspectives », 2004.
04- Iddir AMARA, Les inscriptions alphabétiques amazighes d'Algérie, 2006.
05- Kemal STITI, Fascicule des inscriptions libyques gravées et peintes de la grande
Kabylie, 2006.
06- Mohand Akli HADDADOU, Dictionnaire des racines berbères communes,
2006/2007.
07- Abdellah NOUH, Glossaire du vocabulaire commun au Kabyle et au Mozabite,
2006/2007.
08- Sadaq BENDALI, Awfus amaynut n tutlayt tamaziɣt, 2007.
09- M'hammed DJELLAOUI, Tiwsatin timensayin n tesrit taqbaylit, 2007.
10- Kamel BOUAMARA, Amawal n tunuɣin n tesnukyest, 2007.
11- Moussa IMARAZENE, Manuel de syntaxe berbère, 2007.
12- M'hammed DJELLAOUI, Tiwsatin timensayin n tmedyazt taqbaylit, 2007.
13- Moussa IMARAZENE, Timɛayin n leqbayel, 2007.
14- Nora BELGASMIA, L'expression écrite en tamazight, 2007.
15- Mouloud LOUNAOUCI, Projet de création d’un Centre de terminologie
amazighe, TERAMA, 2007.
16- Zahir MEKSEM, Isuraz n usezdi d tenmeẓla taḍrisant n tmaziɣt : Asnekwu d
tesleḍt, 2008.
17- Mohammed Brahim SALHI, La tariqa Rahmaniya : De l’avènement à
l’insurrection de 1871, 2008.
18- Fakihani TIBERMACINE, Tanast u kajjuf, 2009.
19- Mohand Akli HADDADOU, Introduction à la littérature berbère, 2009.
20- M'hammed DJELLAOUI, ‫تطور الشعر القبائلي و خصائصه‬, Tome1, 2009.
21- M'hammed DJELLAOUI, ‫تطور الشعر القبائلي و خصائصه‬, Tome2, 2010.
22- Zahir MEKSEM, Tisekkiwin n yiḍrisen, tagmert d tesleḍt, 2010.
Cet ouvrage est publié dans le cadre de la collection
“Idlisen-nneɣ”
Initiée par la Direction de la promotion culturelle du
Haut Commissariat à l'Amazighité
© Tous droits réservés
Conception et PAO :
Dépôt Légal : 2832-2011
ISBN : 978-9947-865-43-9
Achevé d'imprimer sur les presses de
L’imprimerie des Beaux-Arts
Alger - Algérie

Documents pareils

File - Amazigh Cultural Association in America

File - Amazigh Cultural Association in America organized every year at Saint-Just-leMartel, near Limoges, in France. Among the other contestants were Plantu and Cabu (France), Danziger (USA), Rita Moukarzel (Lebanon) and Kichka (Israel). This y...

Plus en détail

U 5 yebrir 2960/2010 U 5 yebrir 2960/2010

U 5 yebrir 2960/2010 U 5 yebrir 2960/2010 listiɛmar, imi irumiyen d nutni i yeṭṭfen adabu. Tis snat, tiwaculin n leqbayel d tigellilin, ur zmirent ara ad fkent dderya-nsent ɣer lakul. Smenyafent ad ten-sqedcen ama deg uxxam neɣ di lexla. N...

Plus en détail

Tamazight Tura 1

Tamazight Tura 1 $ezzifen, si lqern amezwaru QTSÄ alarmi d lqern wis 16 MTSÄ. Acêal n leqrun iâeddan beggnen-d belli tafada-agi yella deg-s cwiî n lexûaû aya d ayen yessawven le Pape Gregoire wis 13 ad yawi kra n u...

Plus en détail