Jag är en teknik- och fritidsintresserad man som ser fram emot alla

Lalasoa Berïnson, 751025-6105
Avhandlingens preliminära titel: « Le destin de la littérature migrante: l’entre-deux ».
Jag vill bedriva forskning som anknyter till mitt magisterarbete som handlar om migrantlitteraturens
kännetecken i Chahdortt Djavanns fyra romaner men nu med fokus på transkultur och identitet samt
på fler olika fransk migrantförfattare. Min forskning syftar till att utveckla kunskap om
migrantlitteratur i Frankrike och avser att undersöka olika litterära verk av migrantförfattare från
olika håll samt att utröna hur typiska är det i migrantlitteratur att vara mellan bl.a. två olika kulturer.
Med utgångspunkt i några franskspråkiga migrantverk av några migrantförfattare från Maghreb,
Afrika och Asien undersöks alltså aspekter som visar att migrantförfattaren befinner sig alltid
mellan två identiteter och två kulturer, något som gör även migrantlitteratur att inte ha sin plats i det
nya landets litteratur.
I Frankrike är den fransk-maghrebinsk litteratur som dominerar mest migrantlitteratur. Men det
finns också andra migrantförfattare som är verksamma i Frankrike. Frågan är alltså: har de andra
migrantverk samma aspekter som migrantverk skrivna av de maghrebinska författare har när det
gäller kultur och identitet? Befinner de sig alltid mellan två olika kulturer och identiteter? För att
kunna svara på dessa frågor tänkte jag studera en korpus av romaner skrivna av afrikanska och
asiatiska författare. Projektets primära studieobjekt är framförallt migrantromaner skrivna på
franska av Leïla Sebbar (Algeriet), Farida Diouri (Marocko), Calixthe Beyala (Kamerun),
Véronique Tadjo (Elfenbenskusten), Chahdortt Djavann (Iran) och Shan Sa (Kina). Min främsta
hypotes är att migrantförfattaren alltid kläms mellan två identiteter, två kulturer och två länder,
något som lämnar spår i deras romaner. Syftet med avhandlingen är alltså att undersöka och
beskriva detta genom att göra litterära romananalyser som ägnas främst åt kontextanalys (verk och
författare).
Simon Harel är en av de första förskare som undersöker migrantlitteratur i Québec, där utvidgning
av begreppet migration har skett. Han studerar också begrepp som beboendeprocess och
platstillhörighet i Québecs migrantförfattarnas texter. Forskningen i Québec har utvecklats mycket
medan området migrantlitteratur är ganska nytt i Frankrike. Även begreppet migration kan uppfattas
brett i Frankrike för det kan gälla båda själva invandringen och andragenerationens invandrare. Det
är därför är jag intresserad av att bedriva forskningen kring detta. Mitt syfte är att undersöka om
migrantverk i Frankrike beskriver också att det är omöjligt att vara kulturellt tillhörig och att
analysera om migrantförfattarens identitet.
Eftersom det här projektet undersöker komplexa frågor som identitet och kulturer är det viktigt att
anta ett brett perspektiv i tolkningen. Jag tänker alltså använda mig av litteratursociologi i min
litterära analys. Inom litteratursociologi används olika teorier för att analysera förhållanden mellan
fyra studieobjekt text, verklighet, läsare och författare. Jag tänker fokusera mest på förhållandet
mellan verk och författare som kallas det expressiva men även förhållandet mellan verk och läsare
(det subjektiva) för att kunna besvara huvudfrågorna nedan. Med hjälp av denna teori kan man
upptäcka vilka olika identiteter och vilka normer som finns omkring migrantförfattarens
protagonister. Och eftersom min hypotes är att migrantverk speglar migrantförfattarens egna
erfarenheter får vi också information om de skilda världar migrantförfattaren befinner sig i.
För min egen undersökning har jag för avsikt att utgå från migrantverk av maghrebinska, afrikanska
och asiatiska författare i Frankrike. Dessa verk omfattar Calixthe Beyalas Amours sauvages, Farida
Diouris Dans tes yeux la flamme infernale, Chahdortt Djavanns Comment peut-on être français ?,
Shan Sas La joueuse de go, Leïla Sebbars Le vagabond och Véronique Tadjos Loin de mon père.
Eftersom området migrantlitteratur är ganska nytt i Frankrike är den sekundärlitteratur som jag
hittils har hittat begränsad. Jag räknar emellertid med att under arbetsgång hitta fler källor. De
bibliografiska referenserna nedan är alltså inte uttömmande. Förutom litteraturanalys kan intervjuer
med vissa av de ovannämnda migrantförfattare bli aktuella för att komplettera informationen.
Preliminär bibliografi:
Korpus :
BEYALA, C., 2000, Amours sauvages, Albin Michel, Paris.
DIOURI, F., 2000, Dans tes yeux la flamme infernale. L’Harmattan, Paris.
DJAVANN, C., 2006, Comment peut-on être français ?. Éditions Flammarion, Paris.
SA, S., 2003, La joueuse de go. Gallimard, Paris.
SEBBAR, L., 2007, Le vagabond. Bleu autour, Saint-Pourçain-sur-Sioule.
TADJO, V., 2010, Loin de mon père. Actes sud, Paris.
Sekundärlitteratur :
ALBERT, C. (dir.), 1999, Francophonie et identités culturelles, Éditions KARTHALA, Paris.
BAKHTINE, M., 1978, Esthétique et théorie du roman. Traduction : Dania Olivier. Gallimard,
Paris.
BENCHEIKH, M. och DEVELOTTE, C. (red.), 1995, L'Interculturel : Réflexion pluridisciplinaire,
L'Harmattan, Paris,
BERGEZ, D., 2005, Méthodes critiques pour l’analyse littéraire, Armand Colin, Paris.
BERGSTEN, S. (red.), 2002, Litteraturvetenskap – en inledning, Studentlitteratur, Lund.
BORDAS, E. m.fl., 2006, L’analyse littéraire, Armand Colin, Paris.
CASTELLANI, J.-P., LEUWERS, D. (red.), 2001, La Langue de l’autre ou la double identité de
l’écriture, Université de Tours.
CHEVRIER, J., 2005, Le lecteur d’Afrique, Éditions Champion, Paris.
COLLÈS, L.,1994, Littérature comparée et reconnaissance interculturelle, De Boeck-Duculot,
Bruxelles.
De los REYES, P. och MULINARI, D., 2005, Intersektionalitet: kritiska reflektioner över
(o)jämlikhetens landskap, Liber, Malmö.
DELACROIX, M. och HALLYN, F. (red.), 1987, Méthodes du texte, Éditions Duculot, Paris.
DELTEL, D. (red.), 1992, Convergences et divergences dans les littératures francophones, Centre
de Recherches Interdisciplinaires sur les Textes Modernes, Université Paris X-Nanterre,
L'Harmattan, Paris.
FURULAND, L., 1997, « Litteratur och samhälle. Om litteratursociologin och dess forskningsfält »
dans Furuland, L. & Svedjedal, J. (red.), 1997, Litteratursociologi: texter om litteratur och
samhälle. Studentlitteratur, Lund.
GAFAÏTI, H., LORCIN, P.M.E. et TROYANSKY, D.G. (red.), 2005. Migrances, diasporas et
transculturalités francophones. Littératures et cultures d’Afrique, des caraïbes, d’Europe et du
Québec. Éditions L’Harmattan, Paris.
KAËS, R. et ANZIEU, D. (dir.), 1998, Différence culturelle et souffrances de l’identité, DUNOD,
Paris.
KRISTEVA, J., 1996, Sens et non-sens de la révolte, 2/ Pouvoirs et limite de la psychanalyse,
Fayard, Paris.
HOLMBERG, C.-G. och OHLSSON, A., 1999, Epikanalys – En introduktion, Studentlitteratur,
Lund.
LANDOWSKI, E., 1987, Présences de l’autre, Presses Universitaires de France, Paris.
LARONDE, M., 1993, Autour du roman beur. Immigration et identité, Éditions L’Harmattan, Paris.
Id., 1996, L’écriture décentrée: la langue de l’autre dans le roman contemporain, Éditions
L’Harmattan, Paris.
Id., 2003, Leïla Sebbar, Éditions L’Harmattan, Paris.
LE BRIS, M., et RENAUD, J. (dir.), 2007, Pour une littérature-monde, Éditions Gallimard, Paris.
LEQUIN, L. och VERTHUY, M. (red.), 1996, Multi-culture, multi-écriture: la voix migrante en
France et au Canada, Éditions L’Harmattan, Paris och Montréal.
OUELLET, P., 2003, L’esprit migrateur, Trait d’union. Collection « le soi et l’autre », Montréal.
REDOUANE, N., 2006, Francophonie littéraire du sud. Un divers singulier. Afrique, Maghreb,
Antilles, L’Harmattan, Paris.
RICOEUR, P., 1990, Soi-même comme un autre. Seuil, collection « Points », Paris.
SEGARRA, M., 1997, Leur Pesant de poudre : romancières francophones du Maghreb,
L'Harmattan, Paris.
SVEDJEDAL, J., 1997, Litteratursociologi – Texter om litteratur och samhälle, Studentlitteratur,
Lund.
Travaux récents de jeunes chercheurs à l’Université Paris 13, 1999, Nouvelles approches des textes
littéraires maghrébins ou migrants, L’Harmattan, Paris.
Preliminärt tidsschema:
ÅR
TERMIN1
TERMIN2
År 1
Kursdel: Kurs 1. Fransk litteratur med
Kursdel: Kurs 2. Litteraturvetenskaplig
litteraturhistoria 15hp
specialisering 15hp
Avhandlingsarbete: Litteraturinläsning
Avhandlingsarbete: egna studier och
skrivande
År 2
År 3
Undervisning: 20%
Undervisning: 20%
Övriga seminarier och föreläsningar
Övriga seminarier och föreläsningar
Avhandlingsarbete: egna studier och
Avhandlingsarbete: egna studier och
skrivande
skrivande
Undervisning: 20%
Undervisning: 20%
Övriga seminarier och föreläsningar
Övriga seminarier och föreläsningar
Kursdel: Kurs 3. Franska språkets historia
samt äldre fransk litteratur 15hp
År 4
Avhandlingsarbete: egna studier och
Avhandlingsarbete: egna studier och
skrivande
skrivande
Undervisning: 20%
Undervisning: 20%
Övriga seminarier och föreläsningar
Övriga seminarier och föreläsningar
Kursdel: Kurs 4. 15hp. Val av kursen sker i
samråd med handledaren.
Avhandlingsarbete: Färdigställa manus,
Avhandlingsarbete: skrivande
disputation
Undervisning: 20%
Undervisning: 20%
Övriga seminarier och föreläsningar
Övriga seminarier och föreläsningar